# ID: svediakorp-gov478039
# author: Pinheiro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 768
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I och med maktskiftet i Kinshasa är stunden inne att återgå till det bredare perspektivet kring de stora sjöarna och i Centralafrika, eftersom ingen av de många kriserna i regionen har lösts på ett hållbart sätt.
Det finns alltjämt ett ömsesidigt beroende med politisk instabilitet, som orsakas av befolkningsrörelser, gränsöverskridande allianser och etniska mönster som korsar nationella gränser.
En hotande risk för vidare våldsamma konflikter och mänskliga katastrofer föreligger fortfarande i den nya Republiken Kongo och dess nio grannar.
Det faktum att alliansen har sugits in i ett politiskt vakuum gjorde det möjligt för rebellerna att genomföra en militär kampanj som tog andan ur en, men det gjorde att alliansen satt med ett antal dåligt tränade och odisciplinerade nya rekryter och ett antal mycket löst kontrollerade avdelningar med särskilda etniska kännetecken, vare det Banjamulenge eller av fristående historiskt ursprung, som de så kallade gendarmes Katangis.
Den skarpa kontrasten mellan Kabilas humanitära åtaganden å ena sidan och den fortsatta förföljelsen av rwandiska flyktingar och trakasserierna mot internationella hjälparbetare å den andra, visade på en tydlig brist på sammanhållning eller brist på kommunikation inom alliansen, särskilt mellan det högsta politiska ledarskapet och de lokala militära befälhavarna.
I den nuvarande kritiska politiska omorganisationen i demokratiska republiken Kongo kan denna brist på kontroll över de väpnade styrkorna orsaka allvarliga problem.
Dessutom skulle utvidgningen av Zaire-konflikten till grannländerna få långsiktiga konsekvenser, särskilt i Kongo-Brazzaville och Centralafrikanska republiken, där återvändande före detta rwandiska soldaters återkomst skulle riskera att störa den ömtåliga politiska och militära balansen.
I Kongo-Brazzaville skulle det dessutom äventyra de kommande presidentvalen om de " beväpnade flyktingarna " från Rwanda och före detta Zaire skulle utlösa en våldsam kampanj mellan huvudkandidaterna.
I Angola skulle eventuellt återvändande " legosoldater " av MPLA- och UNITA-ursprung äventyra fredsprocessen, som redan har stoppats en gång genom upptrappningen av våldet efter valen 1992.
Vad gäller Sudan har nedmonteringen av stödbaserna för anti-Musevenioppositionsrörelser i östra delen av före detta Zaire givit den ugandiska armén och dess sydsudanesiska allierade en strategisk fördel, som troligen kommer att leda till intensifierade strider och ökat tryck på regeringen i Khartoum.
Denna konflikt, som alltså har pyrt i flera decennier, skulle kunna gå in i ett avgörande skede och leda till oväntade geopolitiska förändringar.
I Rwanda har gränsinfiltrationer med eller utan täckmanteln av flyktingåterbördande lett till en vitt spridd osäkerhet.
I vissa regioner nära den kongolesiska gränsen förekommer konfrontationer dagligen mellan regeringstrupper och tungt beväpnade gerillagrupper.
Om situationen försämras ytterligare, skulle det kunna leda till ett lågskaligt etniskt krig som i Burundi.
Ett nytt och oroande element är den rapporterade alliansen mellan Babembe -milis och den väpnade burundiska oppositionen, CNDD, i södra Kivu.
Den svarar mot det deklarerade ideologiska syftet för förövarna av det rwandiska folkmordet och deras burundiska sympatisörer, d.v.s. inledandet av en regional militär kampanj av " Bantu " -folket från de Stora sjöarna mot förmodade " hamitiska " inkräktare.
Med hänsyn till det kritiska demografiska trycket i regionen skapar kombinationen av denna folkmordsideologi och den avancerade militariseringen av samhället en explosiv politisk blandning.
I den nya demokratiska republiken Kongo, annonserade Laurent Kabila att en ny regering skulle bildas inom ramen för ett presidentstyre.
Vi hade hoppats på en regering med brett stöd, som omfattade alla politiska krafter, troligen med undantag för s.k. mobutister.
Det faktum att en av de viktigaste ledarna för oppositionen mot Mobuto, Etienne Tshisekedi, har lämnats utanför, trots goda skäl, har upplevts som motverkande sitt eget syfte.
Det faktum att herr Kabila lovade att ta fram en ny författning och hålla val inom två år är förståeligt, med tanke på att hans organisation är lös och att det krävs tid för att stabilisera landet, organisera det, ge det en regering och slutligen hålla fria val.
Det är bättre att vänta och ha en bra valprocess, snarare än att hasta och ha någon typ av orättvis och korrumperad valprocess.
Låt mig avsluta med att säga att vi är mycket oroade över den humanitära situationen i regionen, främst för att bristen på kommunikation mellan ledningen för alliansen och en del av de militära ledarna på fältet har lett till massakrer på obeväpnade flyktingar.
Detta är absolut oacceptabelt och Europeiska unionen har gjort detta fullständigt klart, inte bara i sin kommuniké utan även i möten som nyligen hållits med våra sändebud och Laurent Kabilas utrikesminister.
