# ID: svediakorp-gov477978
# author: Santini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 674
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Samtidigt som jag helt och fullt delar berömmet som riktas till Myller för den inspiration som hans betänkande innebär för Europa som helhet, vill jag fördjupa en speciell frågeställning.
Vi diskuterar här stora gränser, nya gränser, de yttre gränserna, men programmet Interreg 1 och Interreg 2 har hittills finansierat gränser som numera definieras som inre, men som har blivit detta tack vare dessa program.
Jag syftar på de cirka trettio euroregioner, som de kallas i fördraget, som existerar och i vilka problemen inte har försvunnit bara för att vi nu ägnar oss åt andra regioner som är placerade längre österut.
Jag delar, framför allt i förslaget till resolution, vissa punkter som i viss mån åter riktar vår uppmärksamhet på utgångspunkterna för den europeiska tanken, och då framför allt punkt 2, där man talar om klara förutsättningar för samarbetspolitiken.
I den typen av verksamhet finns det ett så stort utrymme, en så fullständigt fri tolkning att man riskerar att komma ifrån ämnet och att lämna de spår som läggs ut i fördraget.
En tydlig inriktning utgår från tre grundläggande åtgärder: för det första att främja informationsutbyte - att lära känna varandra för att förstå varandra; för det andra att lyfta fram det som förenar och eventuellt slipa av de kanter som inte är gemensamma; för det tredje att fokusera de gemenskapsprogram som syftar till det som är huvudmålet med denna typ av ingripande, dvs. att eliminera eller minska de regionala skillnaderna.
Punkt 6 i förslaget rör den roll som regionerna spelar i relation till de inre gränserna, och det är detta som intresserar mig i första hand, eftersom andra kolleger har ägnat sig åt de nya gränserna.
Huvudmålet - det sägs också i punkt 11 i resolutionsförslaget - är att främja en ekonomisk och social utveckling.
Det är ingen tillfällighet att de olika parterna i samhället uppmanas att ingripa.
Det rör sig med andra ord inte om en delegering från Europeiska unionens sida till de politiska organisationerna, de regionala och nationella politiska institutionerna, utan samhällets parter skall ingripa.
Inte bara detta, men i punkt 23 sägs uttryckligen ifrån att man bör stödja initiativ från privata aktörer: det är medborgarna som skall föreslå åtgärder, tolka reglerna och därefter kunna dra nytta av åtgärderna.
Jag säger detta därför att det även växer fram egendomliga euroregioner, som dessvärre bärs upp av gemenskapsfonder.
Detta är viktigt eftersom de inte bara utgör ett inrikespolitiskt problem, utan just därför att det finns finansiering från gemenskapen - och detta är den rekommendation som jag vill göra i denna kammare - som enligt min mening borde intressera även Europeiska kommissionen.
Jag tänker på en euroregion som kallas " Euregio tirolese ", som håller på att växa fram, trots den kraftiga opposition som riktats med anledning av dess tillkomst, såväl i Italien som i Österrike.
De två regeringarna, den italienska och den österrikiska, har tagit klart avstånd från tanken bakom denna euroregion, som ligger utanför det som anges i fördraget.
Och ändå fortsätter denna " Euroregion Trent-Tyrolen " att utvecklas, föreslå program och utnyttja gemenskapens fonder, med en målsättning som radikalt skiljer sig från den som avsågs med euroregionerna så som vi definierar dem, och som var att försvaga om inte till och med att avskaffa de inre gränserna.
Denna euroregion tänker avskaffa de tidigare gränserna, men med målet att inrätta en oacceptabel politisk institution, som drar upp en ny gräns, en stort rött kritstreck runt det som definieras " Unionen Tyrolen ", nord- och sydtyrolen och ett hypotetiskt, ohistoriskt " Tridentiskt Tyrolen ".
Vi vädjar till er, herr kommissionär, att vara vaksam så att dessa förvanskningar inte blir verklighet och, framför allt, att de inte finansieras med gemenskapens fonder.
