# ID: svediakorp-gov477975
# author: Myller (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 722
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, gränsöverskridande samarbete och samarbete mellan regionerna är ett grundläggande arbete för Europeiska unionen.
Gränserna mellan Europas länder har kämpats fram i sin nuvarande form genom förödande och på ett mänskligt plan mycket kostsamma krig.
Europeiska unionen har grundats bland annat för att man skulle kunna lösa konflikterna genom förhandlingar och gemensam lagstiftning.
Fortfarande delar gränser nationerna.
Genom tillkomsten av den inre marknaden har problemen med de inre gränserna minskat, men tyvärr inte försvunnit.
EU: s gränsöverskridande samarbete inom de inre gränserna är att slutföra arbetet att få rätt till fri rörlighet för människor, varor och tjänster.
Utgångspunkten bör vara att ge större flexibilitet för medborgarna att ombesörja sina vardagliga angelägenheter.
Gränserna får inte vara ett hinder för exempelvis erbjudandet av kommunala tjänster eller för deras utnyttjande.
Gränskommunerna kan också spara mängder av medborgarnas skattemedel genom att skapa gemensamma tjänster och gemensam infrastruktur i gränsområdena.
I detta arbete har man redan kommit mycket långt på sina håll.
Goda exempel kan vi hitta i gränsområden i såväl Tyskland, Holland, Luxemburg som Frankrike.
Ett samarbete värt att nämnas finns också i gränsområdet mellan Sverige och Finland genom samarbetet mellan städerna Torneå och Haparanda.
Man kan konstatera att det samarbete som de båda gränsstäderna Haparanda och Torneå bedriver är mycket mer intensivt och resultatrikt är det samarbete, som olika kommuner i de båda länderna nått fram till.
I samarbetet inom de inre gränserna finns emellertid mycket lite problem, om vi jämför det med samarbetet mellan EU-länderna och tredje länder.
Det måste dock konstateras, att trots alla svårigheter finns det en stark grund för att utveckla samarbetet mellan Europeiska unionen och tredje länder.
Efter att tudelningen av Europa upphört erbjuds nya möjligheter till utveckling av hela Europa.
För att garantera detta måste vi emellertid se till att det i Europa inte uppstår nya murar som delar nationerna.
Gränsöverskridande samarbete och samarbete mellan regionerna stärker samhörigheten mellan grannar och mellan Europas olika regioner, och skapar därigenom på bästa sätt nya strukturer för samarbetet.
Typiskt för Europa är regionaliseringens allt större betydelse.
För att främja det regionala samarbetet har man tagit fram Interreg IIC-programmet.
EU måste genom detta och andra program påskynda utnyttjandet av regionernas egna resurser genom ömsesidig samverkan.
Inom Europeiska unionen har redan samarbetet kring Medelhavet fått institutionell karaktär.
Utvecklandet av Medelhavsprogrammet och effektivisering av åtgärderna i området är viktigt för hela unionen.
I den norra delen av Europeiska unionen utvecklas emellertid också vid Östersjön och Barents hav ett regionalt samarbete som bäst.
Inom detta område möts två av EU: s nya medlemsländer och Norge, som efter folkomröstning stannade utanför Europeiska unionen, och Ryssland med sina omfattande samhälleliga problem.
Framför allt miljöfrågorna och stärkandet av den regionala stabiliteten är nyckelfrågor, som måste betonas i samarbetet mellan Europeiska unionen och tredje länder både i söder, öster och norr.
Ett tredje viktigt mål för det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet mellan regionerna är att utveckla fungerande och konkreta samarbetsrelationer mellan de associerade länderna och Europeiska unionen.
Särskilt det gränsöverskridande samarbetet måste ses som en del av föranslutningstrategin för de associerade länderna, med vars hjälp man i bägge riktningar kan idka konkret samarbete för att utveckla levnadsvillkoren för människorna i gränstrakterna.
I samarbetet mellan EU och tredje länder finns det emellertid fortfarande många problem, som hindrar utvecklingen av reella gränsöverskridande projekt.
Ett särskilt problem skapas av att samarbetsprogrammen för medlemsländerna i Europeiska unionen och för tredje länder utgår från skilda och ifrån varandra olika lagstiftning.
Programmen för EU-länderna administreras från generaldirektoratet för regionalpolitik och programmen för tredje länder från generaldirektoratet för externa relationer.
Programmen för tredje länder saknar långsiktighet och planmässighet.
Enligt min mening skulle lösningen på denna olika tidsaspekt och olikhet i lagstiftningen kunna finnas i att man för det gränsöverskridande samarbetet med tredje länder skapade en gemensam fond, som skulle finansiera och administrera gemensamma projekt.
Jag anser att detta är ett förslag som kommissionen bör överväga mycket noga, eftersom man på detta sätt skulle kunna minska byråkratin, öka genomförandet av dessa program och verkligen uppnå ett reellt gränsöverskridande samarbete också med tredje länder.
