# ID: svediakorp-gov477741
# author: Rothe (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,046
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor, herr kommissionär Papoutsis!
I och med diskussionen beträffande grönboken om en gemenskapsstrategi för förnybara energikällor tror jag att vi kommit in i en nyckelfas i den europeiska energipolitiken.
Jag tror också att debatten idag på ett synnerligen idealiskt sätt ansluter till den debatt som vi just fört.
Europeiska parlamentet har upprepade gånger understrukit de förnybara energikällornas betydelse för gemenskapens energipolitik, senast i juli förra året i resolutionen om en handlingsplan för förnybara energikällor i kollegan Mombauers betänkande samt i resolutionen av den 14 november 1996 till kommissionens vitbok om en europeisk energipolitik.
Därför välkomnar jag särskilt mycket att också kommissionen insett nödvändigheten och i föreliggande grönbok om en gemenskapsstrategi tagit upp impulserna från parlamentsinitiativen.
Jag håller absolut med kommissionen om att ett uppsättande i dagens läge av prioriteter vid valet av energibärare är oförenligt med de långsiktiga kraven på en hållbar utveckling.
Kommissionen presenterar med sin grönbok en mycket bra analys av situationen, även om - det måste jag säga - jag hade önskat att grunddragen i strategin för en intensifierad introduktion på marknaden av förnybara energikällor hade formulerats tydligare.
Men nu sätter vi alla våra förhoppningar och förväntningar till den planerade vitboken.
Endast ca 6 % av energiförbrukningen i Europeiska unionen kommer idag från förnybara energikällor.
Det är en ökning på precis 1 % sedan 1990.
Vi har medlemsstater där nästan 30 % av energibehovet tillgodoses från förnybara energikällor, andra ligger under 1 % och detta med helt och hållet jämförliga potententialer.
Då vi nu i betänkandet sätter som mål att år 2010 täcka minst 15 % av energibehovet med förnybar energi, så är detta mycket mindre än vad som vore tekniskt möjligt.
Ändock innebär detta en utmaning för Europeiska unionen, nämligen om man betänker stagnationen under de senaste åren.
Det räcker inte heller att bara sätta upp detta enda mål för Europeiska unionen som helhet.
I vitboken väntar vi oss en differentiering alltefter de olika energikällorna samt uppsättandet av särskilda mål för de enskilda medlemsländerna, mål som står i förhållande till vad som är möjligt och till vad som redan uppnåtts.
Att anta en sådan energipolitisk utmaning är inte bara en nödvändighet.
Nej, det gäller också, och i synnerhet, att ta till vara denna enastående möjlighet att föra in den europeiska energipolitiken på en kurs som främjar miljöskydd, försörjningssäkerhet och varaktighet i förening med en samordnad industripolitik.
Jag vill ännu en gång gratulera er, herr kommissionär, att ni såsom ansvarig har tagit ett verkligt stort steg framåt med denna grönbok.
Men just efter den klara analys som läggs fram av brister och nödvändigheter, väntar vi nu på en vitbok som på ett lika klart sätt drar slutsatserna av denna analys.
Vi väntar på ett åtgärdspaket med finansieringsplanering och tidsschema.
För att ge de förnybara energikällorna en reell chans att bryta igenom på marknaden, behövs nya rättsliga, finansiella och ledsagande åtgärder på europeisk, nationell och regional nivå.
Vad de ordningspolitiska åtgärderna beträffar måste konstateras att så länge som priset på energin från konventionella källor som kärnkraft, kol och olja helt och hållet lämnar de ekologiska kostnaderna utan beaktande, så länge kommer energin från sol, vind och biomassa att ha allvarliga konkurrenssvårigheter.
Därför bör man med stort eftertryck tillråda en europeisk energiskatt från vilken den förnybara energin skall vara befriad.
Under en övergångstid kunde man också tänka sig en europeisk fond för främjandet av förnybar energi vilken fylls på genom en höjning av skatten på mineralolja och elpriserna.
Direktivet om liberalisering av den inre elmarknaden föreskriver visserligen tillståndsplikt, men detta verktyg kommer att förbli trubbigt tills det kompletteras med en skyldighet att försörja näten och ersättning för denna försörjning.
Därför krävs i betänkandet ett europeiskt försörjningsdirektiv med tillfredsställande bestämmelser rörande ersättningen.
För att bemöta konkurrensargumenten, borde utjämningsmekanismer tas under övervägande.
Vi kan föreställa oss andra nödvändiga rättsliga åtgärder såväl på solararkitekturens som på energibesparingens område.
Men nu till stödåtgärderna.
För det första: Altener II-programmet bör verkligen antas nu, snabbt och med en höjd finansiell utrustning.
För det andra: för vitbokens del begär vi att ett nytt gemenskapsprogram skall utarbetas som skall genomföras med hjälp av lämpliga medlemsstatliga åtgärder.
Till exempel en million tak och fasader, 15 000 megawatt vindkraft - offshore och i bergen - och en million megawatt biomassa.
Ett sådant program kan hjälpa till att skapa den inre marknaden för förnybar energi i Europeiska unionen och därmed också öppna stora exportmöjligheter.
Medan USA och Japan är utomordentligt aktiva på detta område, dröjer vi oss i stor utsträckning kvar i vår törnrosasömn.
Men för det första kommer det inte någon prins och väcker oss, för det andra skulle ett sent uppvaknande verkligen kunna bli mycket tillnyktrande.
Vi borde nu aktivera hela det samlade europeiska förnuftet.
En enträgen bön till kommissionen: var snälla och ta fram ett koncept för en verklig exportstrategi för oss.
Det är ju ändå tusen gånger bättre att ta över idéer från US-amerikanerna eller japanerna än att komma i den situationen att vi endast kan köpa motsvarande energiteknologier från dem.
I runda tal skulle en million arbetsplatser kunna uppstå i EU genom utbyggnad av förnybara energikällor, särskilt på landsbygden och i struktursvaga regioner.
Jag vet att en sådan gemenskapsstrategi inte kan åstadkommas till nolltariff.
Därför fordrar vi att, vid sidan av de 225 millioner ecu som för närvarande avsätts för kärnfusion, medel i samma omfattning ställs till förfogande för förnybara energikällor.
Jag säger detta till er som en personlig kommentar: låt oss stryka pengarna till kärnfusion och för över dem på de förnybara energikällorna.
Det finns mycket som är nödvändigt i strukturfonderna, i de övriga programmen, i en aktiv informationspolitik, och vi måste ta itu med saken på verkligt allvar, för våra barn, våra barnbarn kommer en gång att anklaga oss om vi inte nu kommer fram till en verklig vändpunkt i energipolitiken.
(Applåder)
