# ID: svediakorp-gov477697
# author: McMahon (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, det finns etthundra miljoner människor i utvecklingsländerna som för sin rena överlevnad är beroende av fiske - inte bara som inkomstkälla, utan för den rena överlevnaden.
Det finns ytterligare tio miljoner människor i utvecklingsländerna som är heltidsanställda inom fiskerinäringen, det är deras sysselsättningskälla.
Ytterligare tio miljoner människor är deltidsanställda i utvecklingsländerna och fiske är en av deras sysselsättningar.
Detta är slående statistik.
Etthundra miljoner är mer än dubbelt Spaniens och Portugal sammanlagda befolkning.
Det är nästan dubbelt så mycket som befolkningen i Förenade kungariket.
Och dessa människor är beroende av fiske för sin grundläggande överlevnad.
Cramptons betänkande är ett bra betänkande i det att det pekar på vissa parametrar och vissa principer som vi bör bygga vår fiskeri- och utvecklingspolitik på.
Vi behöver en ny europeisk fiskeriutvecklingspolitik.
Den måste sträcka sig längre än ramarna för kommersiella överenskommelser.
Dessa kostar gemenskapsbudgeten ca 30 % av hela fiskeribudgeten.
Det kan inte vara rätt.
För nästa års budget kommer vi att minska PESCA-projekten med 50 %.
Och här i vår egen union, där det finns ofantliga problem med avveckling och områden som lider av arbetslöshet till följd av nedskärningar och behov av att bevara fiskbestånden, minskar vi utgifterna samtidigt som vi spenderar en tredjedel av vår budget på kommersiella överenskommelser.
Gemenskapen prioriterar fel och vi behöver en ny fiskeripolitik.
Det finns problem i Cramptons betänkande.
Ett par ändringsförslag som snarare stjälper en hjälper antogs vid fiskeriutskottets sista sammanträde.
Det finns några små svårigheter, som leder till hopkok som herr Cunha nämnde.
Men betänkandet erbjuder en väg ut och vi måste ta tag i den möjlighet till en ny utveckling av fiskeriområdet som erbjuds.
Vad gäller Macartneys ändringsförslag till Souchets betänkande, om vi skall revidera EG: s fiskeripolitik, bör det ske med siktet inställt på år 2002 som överenskommet och vi bör diskutera detta.
Det bör inte halka in bakvägen, som vissa personer försöker få det att göra.
Sedan har vi frågan om FN: s havsrättskonvention i Suanzes-Carpegnas betänkande.
Jag kan inte förstå ändringsförslag 2.
Jag trodde att hela tanken med Europeiska unionen var att bilägga tvister med kommissionen och medlemsstaterna.
Men vissa personer i fiskeriutskottet tycks ha en annan uppfattning.
