# ID: svediakorp-gov477690
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Internationella fiskeriavtal är av stor betydelse för arbetstillfällen inom den europeiska fiskerisektorn.
Ansträngningar av unionen att hålla rika fiskeområden utanför gemenskapens vatten tillgängliga för europeiska fiskare kommer att behövas även i fortsättningen.
Men det har sina gränser.
I det internationella fisket råder samma problem som i unionens vatten.
En fångstkapacitet som är för stor för att hålla fiskbestånden i balans.
I förhandlingar om fiskeriavtal kommer unionen behöva hålla sig både till rättigheterna och förpliktelserna i FN: s havsrättsavtal.
Unionen kan därför inte tillåta sin överkapacitet att obegränsat exportera till internationella fiskeområden.
Enligt FAO är för närvarande en stor del av de kommersiella fiskarterna i fara.
Otvivelaktigt vidlåder ett stort mått av osäkerhet dessa siffror.
Men signalerna är tydliga.
Desto mer som de lokala fiskarna i olika utvecklingsländer har att kämpa mot minskande fångster.
Vissa uttalanden i Cramptons betänkande, där man begär att åtkomstmöjligheterna för gemenskapens fiskare inte endast vidmakthålls utan även måste utvidgas, är även alltför skarpt formulerat.
Där det är tal om överfiskning och den lokala industrin utvecklas mer, måste unionen ta ett steg tillbaka till förmån för de lokala fiskarna.
Vidare bör unionen se till att fiskeriavtalen stämmer överens med utvecklingspolitiken.
Vi måste bort från de s.k. första generationens avtal, där de europeiska fiskarna fick fiskerättigheter och statsmakten i de aktuella kuststaterna fick en rejäl summa pengar.
Den lokala befolkningen drar inte just någon nytta av det.
Med föredraganden är jag därför av den åsikten att man måste sträva efter att byta ut dessa avtal mot andra eller tredje generationens avtal.
Det ekonomiska stödet måste då gå till forskning, utbildning, kontrollsystem och andra sektorer inom den inhemska fiskesektorn.
Där så behövs kommer vidare den exklusiva zonen för de lokala fiskarna att behöva utvidgas.
Kort sagt, det behövs en långsiktig fiskepolitik som garanterar bevarandet av fiskeresurserna och stödjer utvecklingspolitiken.
