# ID: svediakorp-gov477685
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag skulle vilja ta dagens fiskeridebatt som utgångspunkt för en plädering för vårt lagstiftningsarbete inom fiskeriutskottet och för dess betydelse och plats i Europeiska unionens politik.
Fiskeriet är en gammal och traditionell sysselsättning med framtid.
Det omfattar spännande aspekter såsom den internationella politiken.
Denna är baserad på internationella fiskeriavtal - så som de beskrivs av herr Crampton - och på Europeiska unionens medverkan i diverse internationella organisationer som, exempelvis, NAFO (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen).
Därmed är fiskeriet så att säga en beståndsdel av EU: s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Ännu så länge har visserligen inte hänsyn tagits till våra bemödanden inom ramen för ett reformerat Maastrichtfördrag, nämligen bemödandena om en framtida generaliserad tillämpning av samtyckesförfarandet då det gäller internationella fiskeriavtal.
Därigenom skulle vi stärka Europaparlamentets rättigheter, både i det enskilda fallet och rent generellt.
I och med vårt besvär enligt artikel 228 i EG-fördraget inför EG-domstolen med anledning av fiskeriavtalet med Mauretanien ser vi såtillvida fiskeriutskottet som en promotor för den institutionella vidareutvecklingen av EU.
Vidare är fiskeripolitiken även struktur- och arbetsmarknadspolitik.
Uppskattningsvis arbetar 20 000 människor inom ramen för fiskeriavtalen direkt på fiskefartyg.
Ytterligare 25-50 000 arbetsplatser på land tillkommer.
Återverkningarna på sysselsättningen inom bearbetningsindustrin är då inte ens medräknade.
Det kan inte tydligt nog poängteras att arbetsplatserna i just de struktursvaga och av fiskenäringen beroende områdena där det inte finns några andra sysselsättningsalternativ måste bibehållas.
Följaktligen är fiskeripolitiken också miljöpolitik i och med de avsevärda effekter den har på det marina ekosystemet.
Och inte minst handlar det här om livsmedelspolitik.
Som en värdefull proteinresurs säkerställer den en viktig bas för vår föda.
Under de närmaste åren kommer det att handla om en nyformulering av den gemensamma europeiska fiskeripolitiken för tiden efter 2002, alltså för i övermorgon.
Men, vad måste göras?
För en utvärdering av de protokoll som löpt ut och av framtida protokoll måste kommissionen utarbeta riktlinjer.
Dessa måste bland annat innehålla så tillförlitliga kunskaper som möjligt om tillståndet hos fiskbestånden, en samordning med andra aktiviteter inom gemenskapen och en intelligent lönsamhetsberäkning.
Arbetsatmosfären i fiskeriutskottet är god.
Sålunda nådde vi i fråga om Cramptonbetänkandet en godtagbar samstämmighet.
Denna kommer förhoppningsvis även att stödjas av kommissionen och rådet, och därför ber vi er rösta ja till Cramptons och alla de andras betänkanden.
