# ID: svediakorp-gov477682
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 799
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kolleger, man begär att parlamentet, inom ramen för ett samrådsförfarande, yttrar sig över kommissionens förslag om en delvis ändring av förordningen från december 1992, närmare bestämt nr 3760 / 92, som inrättar ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk.
Förslagen till ändringar som vår kammare skall granska har tre syften.
Det första syftet är att tillåta en delegering av makten till kommissionen, vilken gör det möjligt för kommissionen att, utan rådfrågan i enlighet med gemenskapsrätten, införliva bestämmelser av teknisk art beträffande fiskeredskap och fångstmetoder som antagits inom ramen för de internationella fiskerikommittéer, i vilka gemenskapen är fördragsslutande part.
Den andra föreslagna ändringens syfte är att fastställa de fiskemöjligheter som rådet, med utgångspunkt från den högsta tillåtna fångsten per år, kan tilldela tredje land samt de tekniska villkor på vilka fångsten skall ske i gemenskapens farvatten.
Den tredje ändringen föreslår slutligen att rådet får befogenhet att föreskriva tillfälliga tekniska åtgärder för bevarande av resurserna och som är förknippade med villkoren för fiskekvoterna.
Vårt utskott ansåg att kommissionens föreslagna ändringar rörande den andra och tredje punkten innebar en teknisk förbättring av förordning 3760 / 92.
Den förbättringen gör det möjligt att, inom ramen för gemenskapslagstiftningen, integrera en rad åtgärder gällande utnyttjandet av resurser, vilket kommer att främja en förnuftig förvaltning av fiskebeståndet.
Eftersom syftet med de här två förslagen endast är att införa en specifik rättslig grund för att göra det möjligt att nå de mål jag just nämnde, har vårt utskott inte framfört några invändningar mot dessa förslag som delvis ändrar förordningen.
Tvärtom gläder det sig åt denna förbättring av gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk.
Däremot har vårt utskott visat sig ytterst avvaktande mot möjligheten att tilldela kommissionen en generell behörighetsdelegering som tillåter den att direkt överföra tvingande dokument som antagits av internationella organisationer till det rättsliga gemenskapssystemet, enligt ordalydelsen i kommissionens förslag.
Artikel 4.1 i förordning nr 3760 / 92 fastställer att det beslutande rådet, om inte andra bestämmelser motsäger detta, i enlighet med förfarandet i artikel 43 i fördraget, beslutar om gemenskapsbestämmelser som reglerar villkoren för tillgång till farvatten och resurser och villkoren för att utnyttja dessa.
Bestämmelser utarbetas mot bakgrund av biologiska, socioekonomiska och tekniska analyser och i synnerhet rapporter som sammanställts av den kommitté som anges i artikel 16, vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiske.
Omnämnandet av förfarandet som beskrivs i artikel 43 i fördraget innebär att parlamentet måste rådfrågas innan beslut kan fattas inom det här området.
Med tanke på hur beslut inom området för fiske idag fattas i Europeiska unionen, innebär en delegering av makten till kommissionen, med syfte att införliva tvingande rättsakter som antagits av internationella organisationer som gemenskapen tillhör (på det sätt som det framlagda förslaget anger) att parlamentet, liksom för övrigt rådet, skulle åsidosättas i beslutsprocessen som rör de akter som likväl rör en viktig del av den gemensamma fiskeripolitiken.
Den roll som regionala eller lokala organisationer har i fråga om resursförvaltning tenderar faktiskt att förstärkas avsevärt.
Vi anser inte att det är av god demokratisk ordning att ett enda tekniskt organ behärskar en hel beslutsprocess, alltifrån förhandling till införlivning i gemenskapens rättsliga system, utan någon som helst typ av kontroll på någon nivå.
Jag vill påminna om att förfarandet i artikel 43 i fördraget, rådfrågning, praktiskt taget är det enda sättet för Europaparlamentet att få lämplig information om beslut som fattas inom organisationer såsom Fiskerikommissionen för Östeuropa, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, Fiskerikommissionen för Nordatlantens östra del och Kommissionen för bevarande av de marina levande resurserna i Antarktis, dvs. organisationer som har stor betydelse inom fiskerisektorn.
Dessutom förstärker genomförandet av bestämmelserna i FN: s avtal om gemensamma bestånd och ständigt vandrande arter, som antogs den 4 augusti 1995, nödvändigheten av att parlamentet rådfrågas om beslut som fattas av internationella kommissioner och organisationer, vilka tenderar att bli ledande aktörer i utvecklingen av havsrätten.
Med anledning av dessa olika överväganden, herr ordförande, föreslår vårt utskott alltså att behörighetsdelegeringen till kommissionen när det gäller antagande av bestämmelser av teknisk art, på det sätt som de anges i förslaget, inte kan godkännas, men att de två andra förslagen till ändringar gällande utnyttjande av resurser accepteras.
Jag avslutar genom att klargöra att utkastet till lagstiftningsresolution som läggs fram till er enhälligt har antagits av fiskeriutskottet, och att de två ändringsförslagen 1 och 2, som presenteras i vårt utskotts namn och som medföljer förslaget, är enkla ändringsförslag som syftar till att göra vårt förslag enhetligt.
