# ID: svediakorp-gov477609
# author: Tindemans (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 686
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, damer och herrar, egentligen har allt sagts efter det att vi har hört rådet och det modiga talet från fru Bonino.
Men jag tror att vi måste fortsätta med att påtala att det som är inte kan tolereras för att rädda detta parlaments ära i detta enorma drama.
Vi närmar oss verkligen slutet på en särskilt händelserik och dramatisk period i Zaire.
Men fortfarande och trots detta hör vi dagligen, precis nu, nya besked om morddåd i Zaire.
Detta parlament har emellertid inget att förebrå sig.
Vi har tydligt uttalat oss för att lösa till och med explosiva problem som det med flyktingarna.
Vi var för att ta bort alla militära trupper från östra Zaire, vi var för att behålla områdens integritet i de berörda länderna, vi var för att en multinationell inverventionsmakt skulle agera, vi var för en internationell konferens med länderna runt de Stora sjöarna, vi var för försvaret av de mänskliga rättigheterna, vi var för att förbereda ordentliga val i Zaire som en början på en konkret demokratisering och vi var för humanitär hjälp.
Inget av allt detta genomfördes, förutom den humanitära hjälpen.
Och hur viktigt det än är, vi vet att humanitär hjälp inte ger någon politisk lösning på konflikter.
Vi upplever nu implosionen av den zairiska staten.
Vi ser ännu en gång hur vapnen talar och enligt Maos ord: makten kommer från geväret.
Av vilket system kommer den försvinnande regimen i Zaire att ersättas?
Ännu en gång har grupperna i detta parlament uttryckt sin åsikt i ord.
Det finns en bra text.
Men det är svårt att hitta ord, för att påtala på vad vi tycker är så sorgligt, för att uttrycka vår bitterhet.
För det första, kapitulationen från den internationella gemenskapen som inte gjort något för att förhindra en mordisk skandal.
Det fullbordade faktumet, det fullbordade vapenfaktumet lägger ännu en gång på sin lag genom mord.
Det fullbordade faktumet i den internationella politiken.
Vår protest riktar sig lika mycket, och det kostar mig viss möda, men det måste sägas, mot den Europeiska unionens passivitet.
Vi klagar på de inbördes tvisterna, oenigheten hos medlemsstaterna och unionens obeslutsamhet.
Allt har stannat vid ord och kommunikéer till i dag.
Europa kunde inte hitta en konkret lösning och göra slut på denna konflikt.
En zairier, en historiker, sa för tre dagar sedan på den belgiska televisionen, och jag tänkte spontant på det då jag hörde fru Bonino, han sa: en svart afrikans liv är tydligen mycket mindre värt än en europés liv från det före detta Jugoslavien.
Och alla som lyssnade på honom, förstod vad han ville säga med det.
Ärade kollegor, kanske har ni glömt det, men vi förklarade att år 1997 skulle vara året för kampen mot rasism.
Och vad upplever vi nu?
Under detta år för kampen mot rasism förblir Europa passivt när en etnisk rensning i massiv omfattning genomförs i Zaire.
Det är inte första gången som vi tyvärr upplever en sådan sorts etnisk rensning i Afrika.
Men vi trodde att uppfattningen om ansvar hade utvecklats så i Europa sedan dess att man inte skulle tillåta något sådant mer.
Det är då mer än hycklande att det just under 1997, året för kampen mot rasism, inte görs något för att förebygga sådan slakt, ordet kom också från fru Bonino, eller för att göra ett slut på den.
Ni vet, i politiken används ofta uttrycket: les mains sales.
Jag ger ingen kommentar till det.
De smutsiga händerna i politiken.
Men jag vill avsluta med att säga: man kan också få smutsiga händer genom att i ett dramatiskt ögonblick inte göra någonting.
I detta ögonblick när vi talar här, mördas tiotals, kanske hundratals människor och vi utfärdar kommunikéer.
