# ID: svediakorp-gov477556
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 532
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, jag vill också gärna ta detta tillfälle i akt för att uttala min värdering för föredragandes arbete.
Som utskott vilket jag representerar, utskottet för externa ekonomiska förbindelser, stödjer vi av hela hjärtat grunden för närmandet så som det framlagts i betänkandet.
Jag vill bara göra några marginalanteckningar som komplement till det breda och positiva stödet för betänkandet.
Att underteckna Daytonavtalet betydde visserligen äntligen fred på Balkan, men gjorde inte i ett slag slut på alla problem i före detta Jugoslavien och regionen.
Inte nog med det, på senaste tiden tycks etniska spänningar i regionen snarare öka än minska på många platser.
Enorma kraftansträngningar är nödvändiga för att få stabilitet på Balkan.
Inte bara från länderna i regionen utan också av EU: s medlemsstater och den Europeiska unionen.
Av egen kraft kommer Balkan inte att dra sig ur träsket, samarbete med EU är av yttersta vikt.
Och detta samarbete måste förutom ekonomiskt-finansiellt också ha en kulturell-samhällelig karaktär.
Naturligtvis finns det ett samband mellan dessa båda.
Ekonomisk och finansiell utveckling i regionen har en positiv effekt på samhällsutvecklingen.
Dessutom kan den Europeiska unionen knyta vissa villkor till framtida ekonomisk-finansiella överenskommelser med länderna i regionen, när det gäller pressfrihet, etnisk fördragsamhet och regionalt samarbete för att styra samhällsutvecklingen i en gynnsam riktning.
Vid det sista vill jag göra en marginalanteckning.
Den nuvarande situationen på Balkan får inte läggas fram för enkelt.
Krigen och spänningarna som låg till grund för det och orsakerna bakom, kommer inte att försvinna genom ett kravpaket från den Europeiska unionen.
För förändringar i samhället och politiken som leder till starkare demokratier och stabilitet i regionen krävs mer.
Dit hör till exempel också att krigsförbrytarna blir straffade, att flyktingar kan åka hem.
Dit hör också kulturella utbyten, projekt inom ramen för till exempel Pharedemokratiprogram, internationella sommarskolor och så vidare.
Särskilt på dessa områden behövde den Europeiska unionen ta sitt ansvar, nu och under kommande period.
Balkans återställningsförmåga måste slutligen dock komma från de enskilda länderna själva.
Där kommer också att finnas skillnader.
Förutom att stimulera regionalt samarbete är ett individuellt närmande per land nödvändigt.
Det är inte möjligt för en viss region att plötsligt med en politik gemensamt vända tidvattnet.
Om EU riktar sig för ensidigt på hela regionen och för lite beaktar inbördes skillnader, kommer man att förstöra sin egen politik och antagligen uppnå motsatsen till vad vi tillsammans egentligen syftar till.
Inte alla problem på Balkan är lösta i morgon.
Det måste vi inse och det måste vi alltså också ta upp i diskussionerna med människorna där.
Mellan medlemsstaterna i unionen tog det också lång tid innan krigssåren var läkta och det kommer alltså också att ta tid på Balkan och den regionen.
Men det tar inte bort att den föreslagna politiken och sättet som herr Cohn-Bendit bearbetat den för parlamentet, har vårt stöd.
Men med den ena marginalanteckningen att det också måste finnas utrymme för ett individuellt närmande av länderna som vi diskuterar.
