# ID: svediakorp-gov477500
# author: Méndez de Vigo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 498
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill att mina första ord skall vara en gratulation till kommissionen för detta betänkande, men också till Titley för det arbete han lagt ner på denna maximala samstämmighet och sammankopplingen av de olika betänkandena från de utskott som uppmanats att yttra sig.
Jag kommer att tala för utskottet för institutionella frågor och uteslutande ägna mig åt institutionella frågor, men låt mig först göra en reflektion: gemensam vapenpolitik och gemensam europeisk försvarsidentitet, är det termer som kan skiljas åt?
Jag tror inte det, och jag förstår att det är en politisk möjlighet, som inte är en dogm, men jag tror att vi svårligen kan tala om en europeisk försvarsidentitet om vi inte också talar om en gemensam vapenpolitik, eftersom den gemensamma vapenpolitiken är en integrerad del i den europeiska identiteten.
När vi reser till våra städer och medborgarna frågar oss: varför ingriper inte Europa i Jugoslavien, varför gör vi inte effektiva ingripanden i andra delar av världen, jag tänker här på Gulfkriget, varför måste vi vara beroende av andra?
Ett av de många skälen är att det ännu inte finns någon europeisk identitet och en av de grundläggande beståndsdelarna i den gemensamma vapenpolitiken kräver att vi ändrar vår hållning i dessa frågor.
Vad skall vi alltså göra med dessa institutionella frågor, herr ordförande?
Artikel 223 i Romfördraget gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, inklusive tillverkning och handel med vapen, ammunition och krigsmateriel.
Den tolkning medlemsstaterna gjort av denna artikel i fördraget är att söka efter en generell princip, där alla de områden som har att göra med nationell säkerhet inte omfattas av tillämpningen av fördragen.
Detta har varit den stora hängande frågan om artikel 223 i fördraget.
Vad skall vi göra nu?
Jag anser att parlamentet bör agera med fötterna på jorden och begära att artikel 223 upphävs, men jag tror att denna fråga just nu inte ligger på regeringskonferensens bord.
Därför våra ändringar herr ordförande.
Det vi först och främst begär är att det skapas en gemensam vapenpolitik och en europeisk identitet med gemensamt försvar.
I framtiden, och detta är ändringen, en av de ändringar som presenterats i Titleys betänkande, krävs att artikel 223 revideras till att omfatta tillverkning och handel med vapen, samt kontroll därav.
För det andra ber vi kommissionen att ta itu med artikel 223 och framför allt att ändra i bifogade lista, som inte ändrats sedan 1958.
För det tredje herr ordförande, ber vi också om en etappvis integrering av VEU och Europeiska unionen, ett annat grundläggande element för att kunna genomföra det vi alla vill, så att vi i morgon får ett Europa som talar med en stark röst och som, med säkerhetspolitiken, garanterar alla européers frihet.
