# ID: svediakorp-gov477499
# author: Kittelmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mitt tack går först och främst till föredraganden av betänkande, Titley.
Betänkandet stödjer i huvudsak kommissionens förslag, och därav skall man dra slutsatsen att bifalla kommissionen och dess förslag.
Försvarspolitik har två dimensioner: En strategisk och en operativ.
Tindemans och Titleys betänkanden hänger därför samman och kompletterar varandra.
Även detta är en lösning, som glädjande nog har tagits emot med öppna armar.
En strategisk och operativ dimension, därför att en europeisk försvarspolitik är en betydande beståndsdel i GUSP, i den gemensamma försvarspolitik som krävs i Maastrichtfördraget, och därmed en tvingande nödvändighet.
Mycket av det som vi i dag har skilda meningar om, avgjordes redan i och med godkännandet av Maastrichtfördraget.
I dag handlar det om att omsätta det hela i praktiken.
Den industriella aspekten är därför speciellt viktig, eftersom den europeiska försvarsindustrin enligt allas mening - några välkomnar den, medan majoriteten förargar sig däröver - är splittrad, försvagad och underkastad pressen av en allt knappare budget.
En europeisk försvarspolitik verkar vara den enda möjligheten för Europeiska unionen och de medlemsstater, som har en försvarsindustri, att på lång sikt göra sig gällande inom detta område gentemot den amerikanska konkurrensen.
Den europeiska utrikeshandeln står inför ett vägval: Har försvarsindustrin en uppgift att fylla, eller skall vi söka efter nya vägar?
Skall vi överlåta det hela till USA, eller kanske till reserverna Sydafrika, Ryssland eller Tjeckiska republiken, eller själva anta utmaningen?
Detta går vida utöver försvarsindustrin för den tyska och den europeiska utrikeshandeln.
En kort nationell anmärkning: Precis lika avgörande som det är för Storbritannien, Frankrike och andra stater.
Det här betänkandet är emellertid även en chans för Europaparlamentet, för detta är det enda demokratiska organet, som diskuterar denna fråga i ett europeiskt perspektiv och kan ge europeiska rekommendationer.
Jag är säker på att vi också kommer att utnyttja denna chans, trots de betänkligheter som har yttrats.
Säkerheten för den militära och utrikespolitiska självständigheten i Europaparlamentets medlemsstater måste tillgodoses.
Ett fastställande av villkor och vidtagande av åtgärder, som möjliggör för dessa stater att rationalisera, organisera och bibehålla en konkurrenskraftig, industriell och teknisk försvarsbas i Europa vad beträffar försvarsmateriel skall främjas.
Denna grund skall vara fritt tillgänglig för de europeiska stater som deltar.
Sammanfattningsvis är detta vad man kan säga om externa ekonomiska aspekter.
Vi vet att den europeiska försvarsindustrin i ökande grad förlorar denna konkurrensförmåga.
Den som är emot detta, måste i dag bifalla Titleys och dessförinnan Tindemans betänkanden.
