# ID: svediakorp-gov477490
# author: Sindal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 254
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, bästa kollegor, läsningen av Tindemans betänkande har gett mig några positiva intryck.
Jag tänker här på punkterna 20-32 som beskriver uppgifterna i samband med fred och stabilitet.
Jag har också särskilt noterat hänvisningen till Östersjön.
Det andra jag är glad över är diskussionen om den gemensamma analysenheten och det tredje är omnämnandet av de så kallade Petersberginsatserna.
Vad jag inte bryr mig om är punkt 6 om Eurocorps och punkterna 33-38 där försvarspolitiken tas med.
Västeuropeiska unionen och NATO skall inte etableras som två parallella, konkurrerande institutioner.
Jag är mycket angelägen om, att vi kan krypa förrän vi går, som man säger i Danmark.
Vi får inte utveckla denna Västeuropeiska union på ett sådant sätt att den integreras i unionen.
Det finns ju skäl att vara glad över det samarbete som har etablerats vid Östersjön, och som sker mellan medlemsländer, alliansfria länder och NATOländer.
Genom detta samarbete, partnerskap för fred, har man också etablerat den baltiska bataljonen.
Detta har alltså varit möjligt utan en egentlig unionsarmé.
Vad Balkan beträffar vill jag gärna säga att det nog är större behov av ekonomiska och fredliga insatser än militära.
Denna debatt får mig att tänka på, att vi inte ens kan bli ense om ett enkelt uttalande om mänskliga rättigheter i Kina och hur skall vi då kunna bli ense om en gemensam utrikesoch säkerhetspolitik med en militär del?
