# ID: svediakorp-gov477475
# author: Barón Crespo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, för det första vill jag framföra min uppskattning av Tindemans betänkande och meddela att de spanska socialisterna kommer att rösta för detta betänkande.
Vi kommer att göra detta i första hand för att det är första gången européerna, vi som krigat mot varandra under sekler, kan formulera och utarbeta en gemensam säkerhetspolitik, med ansvar och solidaritet, utan att var och en för sig letar efter sitt eget herravälde.
Det finns ett annat viktigt mål och det är att vi snart kan förvänta oss slutsatsen från regeringskonferensen och vi försöker tillämpa Europeiska unionens fördrag, som föreslår gemensamt medborgarskap, inre marknad, en valuta, dvs pengapungen och livet tillsammans, och vad som påkallar uppmärksamheten är vårt undanträngande av ett gemensamt säkerhetsarbete, som är det enda som verkligen kan garantera stabiliteten och framtiden för unionen.
Jag tror att man, när man talar om våra medborgares oro, måste komma ihåg att oron i grunden handlar om arbetstillfällen och säkerhet, naturligtvis då medborgarens säkerhet, men också den externa säkerheten.
Det finns dessutom ett annat grundläggande skäl och det är att européerna efter det att det kalla kriget upphört inte systematiskt kan delegera ansvaret för vårt skydd till en medarbetare och förmyndare, oavsett hur stark och kraftfull denne är, och detta leder till att vi också får krav på oss att påta oss vårt eget ansvar.
Det första ansvar vi har som européer är att skapa stabilitet på vår kontinent.
Vi är specialister och vi har en autentisk passion för självplågeri.
Vi talar systematiskt om det sammanbrott vi haft som europeisk union.
Vad vi aldrig talar om är att vi måste skapa stabilitet på Baltikum, att vi måste skapa stabilitet i Medelhavsområdet, att vi måste garantera Centraleuropas säkerhet, att vi dessutom måste vara solidariska med dem som har problem vid sina gränser, och det har nyligen varit problem i Italien, det har varit problem i Grekland, man har här pekat på en oro i Finland, och det enda sättet är att följa ett gammalt ordspråk, sammanhållning ger styrka.
Det är just detta som rättfärdigar oron över säkerhetspolitiken och då en säkerhetspolitik som är allomfattande, som är pacifistisk, men också trovärdig.
Det är ju så att man inte kan föra en sjukvårdspolitik utifrån offentliga böner eller regndans, eftersom det också krävs sjukhus och läkare.
Säkerhetspolitiken blir alltså bara trovärdig om vi stöder den tillsammans, med all vår styrka.
Detta leder till, vilket bekräftas i Maastrichtfördraget att VEU definitivt integreras i unionen och att vi utvecklar vår förmåga till omsorg och pacifistiska insatser, men stödda av den styrka som solidariteten och unionen ger.
