# ID: svediakorp-gov477469
# author: Caccavale (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 493
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Även jag vill gratulera Tindemans till ett utmärkt arbete, även om också jag har vissa invändningar, framför allt eftersom den här versionen är något utslätad och har genomgått en hel serie ändringar i utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor, som gör att den blir en aning illusorisk när den blandar ihop en serie frågor som till exempel den organiserade brottsligheten, prostitutionen, den ekonomiska krisen och rasismen.
Här återstår ett antal frågetecken.
Men det är tydligt att problemen nu börjar komma upp till ytan.
Regeringskonferensen ger inte de resultat vi hade hoppats på och det som anges i Maastrichtfördraget får inte ett adekvat uttryck i en gemensam säkerhetspolitik.
Det är uppenbart att utan säkerhetspolitik finns det ingen försvarspolitik, inget gemensamt försvar, ingen gemensam utrikespolitik.
Europa, som kunde vara en jätte, och i viss mån också är det, på det ekonomiska planet, är en politisk dvärg.
Vi har till och med femton små politiska dvärgar som är de femton medlemsstaterna, som egoistiskt och småaktigt träter inbördes och som på det internationella planet inte betyder ett dugg.
Av den anledningen uppskattar jag också den häftighet med vilken Tindemans ställer frågan.
När det gäller detta måste vi vara tydliga och ta oss ur de motsättningar som finns.
Att förebygga konflikter eller lösa dem fredligt - peace keeping och peace making - får inte enbart bli en övning i retorik.
Hur många gånger har det inte i denna kammare höjts röster - och här vänder jag mig framför allt till kollegerna i den socialistiska gruppen som har haft många invändningar, som de även idag har visat i sina inlägg - när det gäller att lösa konflikter, när det gäller att återställa fred och demokrati.
Allt detta får inte förbli en övning i retorik.
Politiken har också ett pris och den som har modet att investera i operationer som Petersberg, eller andra operationer, som de som leds av NATO, som nuförtiden utgör det enda verkliga skyddet för Europa oavsett vad som sägs, den som har modet att investera i en säkerhetspolitik, och därmed också i en kapacitet att ingripa, att exportera fred, demokrati och frihet, arbetar också för den enda tänkbara framtiden för ett Europa som bygger på demokrati och frihet.
Jag tror med andra ord att VEU bör inordnas i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som bör bestå inte enbart av ett samarbete mellan VEU och Europeiska unionen, utan en fullständig integration, eventuellt med en möjlighet att opt out, dvs ge de medlemsstater som inte vill delta i en militär insats för att återställa freden, en möjlighet att dra sig ur.
I det här fallet är det absolut nödvändig att Europaparlamentet intar en precis hållning och uppmanar rådet att ta sitt ansvar.
