# ID: svediakorp-gov477431
# author: Matikainen-Kallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 380
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, att undanröja hindren för människors fria rörlighet är ett av de grundläggande målen för skapandet av Europa, som redan har beslutats i Romfördraget.
Det finns emellertid så många hinder för den fria rörligheten, att jag måste fråga om det över huvud taget finns en fri rörlighet?
Studerande, forskare och lärare, som inom ramen för utbytesprogram vill åka till ett annat EU-land för praktik, tas inte alltid emot.
Å andra sidan finns det alltid inte sådana som vill åka till alla länder.
Språkstudier måste ovillkorligen understödjas.
Tanken på att betona studier av mindre förekommande språk är viktig, eftersom detta bland annat främjar utbyte som riktar sig till alla länder.
I mellanstadieutbildningen är det emellertid omöjligt att uppnå en utmärkt nivå i två främmande språk.
Man måste till exempel ta hänsyn till individuella skillnader och olika utbildningsmöjligheter.
Enligt min mening bör man försöka lösa problemen rörande beskattning och den sociala tryggheten på ett hållbart sätt.
Speciellt när det gäller direkt beskattning av forskare är beskattningspraxis helt olika i olika länder, och kan leda till situationer där en hög skattenivå direkt hindrar rörligheten till ett visst land.
Det är knappast heller så att indragningen av arbetslöshetsersättningen till den som deltar i en utbildning i ett annat europeiskt land under mer än tre månader ökar intresset att söka sig utomlands.
För ögonblicket kan vi inte alls tala om giltighet för eller erkännande av examens- och utbildningsbevis.
Jag hoppas därför att kommissionen vidtar verkliga åtgärder för att rätta till situationen.
I alla länder erkänns inte heller volontärarbete som mycket nära anknyter till dessa utbytesprogram.
Dessutom undrar jag om budgetmedlen är tillräckliga?
Utbytesprogrammen som ständigt växer och väcker ett allt större intresse förmår inte täcka deltagarnas omkostnader.
Detta skapar social ojämlikhet.
Alla studerande har då inte möjligheter att delta i en verksamhet som utvecklar internationalismen.
Jag skulle gärna vilja se de baltiska länderna inom ramen för utbytesprogrammen, vilket också talar för en ökning av anslaget.
Eftersom det mänskliga kapitalet är en stor resurs för den europeiska gemenskapen, måste man göra allt som går att göra för att öka ett effektivt utnyttjande av denna resurs.
