# ID: svediakorp-gov477309
# author: Lannoye (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, i stället för en inledning skulle jag vilja insistera på det faktum att den medicinska joniserande bestrålningen inte skiljer sig från den icke-medicinska strålningen.
Skillnaden består endast i rättfärdigandet: den medicinska bestrålningen medför i princip en direkt fördel för patienten, en fördel som förutsätts kompensera bestrålningsskadorna.
Kommissionen har alltså med all rätt tagit initiativ till att ändra direktivet från 1984 med ett - jag är angelägen om att säga det och jag delar helt och hållet Flemmings ståndpunkt - bra förslag, även om vi gjorde några ändringar som vi ansåg vara till nytta, för övrigt var de marginella.
Varför dessa ändringar?
Främst för att, som Amadeo sade, teknikerna i ämnet starkt har förbättrats och för att de är allt mer utbredda.
Men också för att internationella strålskyddsinstitutet sedan 1991 har ändrat normerna ifråga om bestrålning, genom att stödja sig på två nya viktiga element som möts av samförstånd i vetenskapliga kretsar.
För det första finns det ingen icke-offensiv bestrålning.
All bestrålning, hur svag den än är, medför skada.
Det är alltså viktigt att komma ihåg att det inte finns något gränsvärde.
För det andra anser internationella strålskyddsinstitutet att bestrålningen av foster in utero skapar hälsoproblem för dessa foster.
Man vet nu att mer än tre veckor gamla foster som utsätts för bestrålning löper en mycket större risk att drabbas av cancer.
Man vet också att bestrålningen in utero av åtta till femton veckor gamla foster väsentligen ökar risken för en allvarlig mental eftersläpning.
Allt detta är orsaker till de ändringar som kommissionen föreslår, särskilt artiklarna 4 och 11 där man begär särskild uppmärksamhet på bestrålning utan direkta medicinska fördelar för individen, eller i de fall då det rör sig om en möjlig graviditet.
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd har bedömt det nödvändigt att göra dessa texter något strängare, genom att begära att man undviker sådan bestrålning.
För övrigt tror jag att kommissionen kommer att stödja de här ändringarna och på så sätt komma fram till en text som är helt acceptabel för rådet.
