# ID: svediakorp-gov477241
# author: Bjerregaard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,006
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kommissionen vill gärna vid detta tillfälle tacka miljöutskottet och föredragande Ken Collins för den omsorg man har visat i behandlingen av detta mycket tekniska förslag.
Förslaget omfattar olika maskiner, bulldozer och grävmaskiner och skördetröskor och det är av ökande betydelse att få ner luftföroreningarna inom denna ännu oreglerade sektor.
Föroreningarna från denna källa var redan 1991 bedrägliga och enligt prognoserna kommer de att 2010 vara nästan lika stora från vägtransporter, eftersom föroreningarna från sistnämnda sektor avtar.
Partikelföroreningarna kommer nästan att vara lika stora som från samtliga vägfordon, även om vi förutsätter att förslaget godkänns och att det sker en betydande begränsning av utsläppen från motorerna i nya maskiner, bl.a. lantbrukstraktorer.
Mängden nitrogenoxider kommer att vara ca 2 / 3 av vägtransportmängden.
Enligt förslaget till direktiv skall det gradvis i två faser införas strängare utsläppskrav, fas 1 träder ikraft i september 1998 och fas 2 gradvis mellan januari 2001 och 2003.
Den gemensamma ståndpunkten tar sikte på att minska utsläppen av kolmonoxid, kväveoxider, kolväte och partiklar så att den slutliga minskningen av de tre sistnämnda ämnena kommer att bli respektive 50 %, 29 % och 67 %.
I den senaste undersökningen av luftkvaliteten i Europa i samband med fordons- och oljeprogrammet är minskningen av utsläppen av de nämnda ämnena från alla källor givet högsta prioritet.
Målen är höga i den gemensamma ståndpunkten och när direktivet slutligen är godkänt kommer det att vara det första exemplet på en lagstiftning om utsläppsbegränsningar från mobila källor där man på båda sidor om Atlanten följer samma principer.
Om direktivet godkänns snabbt kommer det att vara första gången någonsin inom luftföroreningslagstiftning från mobila källor som Europa - i varje fall en tid - kommer att ligga längre fram än USA och övriga världen.
Det visar att den nya lagstiftningen inte enbart medför miljöfördelar och harmonisering av den inre marknaden, utan också förbättrar EU: s möjligheter till gemensam handel.
Kommissionen ser mycket gärna att förslaget slutligen godkänns i juni i år.
Man skyller på tidigare försinkningar och det betyder att medlemsstaterna bara har sex månader på sig att arbeta in direktivet i den nationella lagstiftningen.
Industrin har bara nio månader på sig att sörja för certifieringen av den viktigaste motorkategorin, och det är bara tre år och tre månader kvar av stabilitetsperioden mellan fas 1 och 2 av utsläppskraven för den viktigaste motorkategorin.
Det har inte varit möjligt för oss att strama upp denna tidsplan ytterligare och därför kommer en förlängning av det nuvarande lagstiftningsförfarandet betyda en ändring och kanske en genomgripande ändring av förslaget.
Därför, och det är grunden till att jag har använt lite tid till inledningen, har kommissionen funnit det ändamålsenligt att förhålla sig flexibel till några av rådets ändringar och godkänna ändringarna i den gemensamma ståndpunkten eftersom kommissionen i detta ärende först och främst har prioriterat ett snabbt godkännande av texten.
Därför hoppas jag att diskussionerna om parlamentets ändringsförslag kommer att medverka till att slippa förseningar.
Min reaktion på ändringsförslag 1 är ganska kort.
Kommissionen kan naturligtvis ansluta sig till införandet av en ny uppfattning om modus vivendi.
Ändringsförslag 2 återinsätter den ursprungliga artikeln från kommissionens förslag.
Ramar ställs upp för hur medlemsstaterna kan bevilja avgiftsförmåner med avseende på att påskynda en snabb införsel av motorer som uppfyller strängare utsläppskrav.
Strykningen av denna artikel skall ses mot bakgrund av detta: rådet förklarade att godkännandet av direktivet inte skapar prejudikat för framtida beslut om avgiftsförmåner.
Det betraktar jag självklart som viktigt eftersom jag delar både Collins och Dybkjærs önskemål om att använda avgiftsmedlet.
En principdebatt om detta ämne hålls som ett led i diskussionerna kring fordons- och oljeprogrammet.
Tillåt mig vid detta tillfälle påpeka att det ändringsförslag som vi behandlar idag inte stämmer överens med den linje som parlamentet höll under debatten om fordons- och oljeprogrammet, något som också föredragande Collins uppmärksammade.
Om så ramartikeln utgår, så förhindras medlemsstaterna inte att införa avgiftsförmåner i enlighet med fördraget.
Ramarna är huvudsakligen önskvärda av hänsyn till den inre marknaden.
Sett ut miljösynpunkt är det inte något problem om det inte fastställs sådana ramar.
Kommissionen är mot bakgrund av ovanstående motivering av den uppfattning att den inte bör ansluta sig till ändringsförslag 2 såsom det är ställt, men som har framgått av mina anmärkningar håller jag med i politiskt syfte.
Vad gäller ändringsförslag 3 vill jag gärna stryka under att jag personligen är starkt för öppenhet och offentligt tillgång till administrativa förfaranden.
Att göra utskottssammanträdena offentliga och att offentliggöra föredragningslistor och protokoll kommer emellertid inte vara förenligt med gällande regler för utskotts- och kommittémöten.
Det innebär också att jag självklart inte kan ansluta enbart mig till detta.
Den förslagna ändringen kommer att kräva att gällande lagstiftning om utskott och kommittéer ändras och ett sådant problem bör lösas i samband med andra tvärsgående frågor.
Därför kan kommissionen dessvärre inte i nuläget ansluta sig till ändringsförslag 3.
Ändringsförslag 4 berör standardförfarandet för utskottet för anpassning till den tekniska utvecklingen.
Kommissionen är principiellt inte emot parlamentets förslag om att använda ett rådgivande utskott.
Emellertid anser vi igen av hänsyn till ett snabbt godkännande att ett utskott av typ 2B som infördes i den gemensamma ståndpunkten inte skapar grundläggande svårigheter för förvaltning och anpassning av direktivet.
Det är särskilt händelsen i gäller den nuvarande situationen eftersom utskottet i föreliggande direktiv är nära knutet till det liknande utskottet som är instiftat i samband med ramdirektivet om typgodkännande av motorfordon.
Kommissionen bör därför hålla sig till den gemensamma ståndpunkten och kan beklagligtvis inte ansluta sig till ändringsförslag 4.
Jag hoppas att dessa anmärkningar som har varit rätt utförliga har bidragit till att parlamentets förståelse av bakgrunden för kommissionens beslut och slutligen hoppas jag att vi snarast kan få direktivet godkänt och att det först och främst snabbt träder ikraft.
