# ID: svediakorp-gov477160
# author: White (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag gratulerar föredraganden till ett utmärkt och koncist betänkande.
Men artikel 3b i fördraget definierar faktiskt inte subsidiaritet.
Jag är glad för det, eftersom, som herr Corbett så riktigt anmärkte, i det förflutna har begreppet subsidiaritet använts som en ursäkt för att repatriera, och jag är helt emot den tanken.
Låt mig ge ett specifikt exempel: under den senaste mandatperioden i parlamentet ansåg kommissionen, i sin vishet, att det var nödvändigt att skydda djur i djurparker genom att komma med ett förslag till direktiv om situationen för djur i djurparker.
Som ett resultat av det ökända Edinburgh-toppmötet, där många fina förslag avfärdades av herr Major, togs just det förslaget tillbaka och har nu kommit tillbaka till parlamentet som ett vanligt direktiv.
I min uppfattning är detta en reträtt: det kommer inte att tjäna djurparksdjurens intressen och det utgör bara en dålig ursäkt för vad vi borde göra som parlamentsledamöter.
När därför punkt F i detta betänkande hänvisar till subsidiariteten som ett " dynamiskt begrepp ", anser jag att vi borde lägga till ordet " pragmatiskt " eftersom bokstaven G kallar det en " lämplig rättslig teknik ".
Jag ser inte alls att det skulle innebära några svårigheter.
Allt vi behöver göra är att fråga: vad är syftet med den aktuella lagstiftningen?
Och sedan behöver vi bara fråga oss: på vilken nivå kommer den lagstiftningen att vara mest effektiv?
Detta är ett pragmatiskt test och ibland kommer det att vara mer effektivt på gemenskapsnivå och ibland på nationell eller regional nivå.
Det är helt enkelt bara frågan om att tillämpa en pragmatisk princip och vi bör inte luras oss till att tro att subsidiaritet alltid är detsamma som att göra saker på nationell nivå.
