# ID: svediakorp-gov477152
# author: Lindholm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Alla vi som sitter här vill arbeta för ökande demokrati, inte minst på lokal nivå och så nära medborgarna som möjligt.
Det är därför vi sitter här.
Subsidiaritetsprincipen borde vara det fungerande instrumentet i detta arbete, såsom det också var tänkt.
Men tyvärr fungerar den inte i dag.
Som föredraganden konstaterar är det klart att subsidiaritet är en norm av grundlagskaraktär inom EU.
Oklarare är hur den har tillämpats, hur den borde tillämpas och hur den kommer att tillämpas i framtiden.
Kommissionens sätt att börja koppla in en annan juridisk princip, proportionalitetsprincipen, samt frågor som gäller lagstiftningens tekniska nivå m.m. i sina redogörelser för subsidiaritetsprincipens tillämpning gör inte det hela ett dugg klarare.
Något som borde klargöras är grunderna och kriterierna för när en fråga skall regleras på gemenskapsnivå samt när den kan och skall skötas på nationell nivå i enlighet med närhetsprincipen och så nära de berörda som möjligt.
Om subsidiaritetsprincipen endast tillämpas på de så kallade " mjuka områdena ", t.ex. miljöfrågor och konsumentskydd, kan man börja misstänka att det inte handlar om att respektera subsidiariteten, utan kanske snarare om att missbruka den.
Om man vill tillåta bättre och strängare regler inom exempelvis miljöområdet, kan man ju fastställa att strängare nationella skydd är tillåtna.
Man kan också använda sig av artikel 100a, där andra värden än rent ekonomiska respekteras vid sidan om den inre marknaden.
Medborgarnas attityd och tilltro till EU och till demokratin över huvud taget hänger intimt samman med en fungerande lokal och nationell demokrati samt en fungerande subsidiaritetsprincip.
Vi hoppas därför att regeringskonferensen tar tag i frågan och äntligen ger subsidiaritetsprincipen en ordentlig stadga och ett konkret innehåll.
