# ID: svediakorp-gov477143
# author: Mosiek-Urbahn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Glädjande nog har vi här att göra med ett betänkande, som utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt enhälligt har röstat för.
Föredraganden av betänkande har tydligt påvisat alla ärenden till skydd mot de krypterade tjänsterna i den inre marknaden.
Understrykas bör det fastställande att piratkopiering rent ut blomstrar i alla möjliga former.
Icke-tillåtna dekodrar tillverkas, anskaffas, installeras och framför allt används.
Dessutom erbjuds de tjänster som hänger samman med denna piratkopiering.
Det görs reklam för dessa tjänster och de skaffas fram för att effektivt gå bakom ryggen på de bestående rättssystemen.
Piratkopieringen är ett gränsöverskridande fenomen och skadar samtidigt upphovsrätten till skyddad egendom.
Grönboken åtar sig enbart aspekten om otillåtet mottagande av krypterade tjänster.
Analysen av den rättsliga situationen i de 15 medlemsstaterna visar hur splittrade man är inom det rättsliga området i Europa.
Några länder har specifika regleringar, andra länder griper till redan bestående rättsföreskrifter, medan det i vissa länder inte finns något skydd alls.
Slutsatsen är given: Precis som föredraganden av betänkandet sa behöver vi en harmonisering.
Frågan är: Behöver vi en riktlinje, behöver vi en förordning?
Föredraganden - och utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt håller med honom - pläderar för en riktlinje, eftersom den är mer flexibelt hanterbar även för medlemsländerna.
Förvisso vore det bra - vilket han själv också tillstår - om man inom ramen för en förordning kunde uppnå större enighet.
I detta sammanhang vill jag just erinra om det nyligen antagna SLIM-betänkandet, i vilket vi som parlament ännu en gång anmärkte på att för många " soft-laws " antas.
För att vara konsekvent borde egentligen även här en förordning prioriteras.
Dock är det väl mera realistiskt - åtminstone med förbehåll för andra insikter efter en utvärdering av den öppna konsultationen till följd av grönboken - att som första steg sträva efter en riktlinje.
Att avskriva harmoniseringsbemödanden med argumentet att privatkopieringen med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen ännu en gång inom kort skulle kunna motarbeta varje reglering vore att jämställa med en bankrutt.
Tvärtom måste detta argument vara en sporre till att så snabbt som möjligt genomföra det rättsliga skyddet.
