# ID: svediakorp-gov477140
# author: Anastassopoulos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 935
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ett av de fenomen som karakteriserar vår epok är den kontinuerliga och alltmer intensiva användningen av nya teknologier kombinerat med en ökning av de tillgängliga frekvenserna, vilket leder till en kodifiering eller kryptering av vissa tjänster, framför allt nya radio- och TV-tjänster med digitala program.
Tillgången till dessa program är möjlig enbart genom innehavet och användningen av en speciell apparat, en dekoder som man erhåller mot betalning.
Och denna nya form av radiooch TV-tjänster har börjat uppleva en särskild blomstringsperiod i Europa och i hela världen.
Till den grad att denna utveckling, som behandlas i Europakommissionens nya grönbok, vilken vi diskuterar här idag, utsätts för hot genom piratverksamhet.
I ett informationssamhälle kommer vi framdeles att kunna observera detta.
Ty grönboken, som redan nu sysselsätter oss, berör en av många frågor i informationssamhället som har ställt till problem för oss rent generellt beträffande upphovsmannens rättigheter och närstående rättigheter, som Barzanti i sitt fantastiska betänkandet från förra september redogjorde för.
Problemet som skapats är mångsidigt eftersom det berör en rad rättigheter och intressen som är särskilt viktiga inom ramarna för Europeiska unionens enhetliga inre marknad.
För parallellt med denna nya marknad för kodifierade och krypterade program som håller på att utvecklas starkt, utvecklades mycket snabbt även en industri av icke-auktoriserade tillverkare av dekodrar.
Denna piratindustri som tillverkar och distribuerar dekodrar till handeln till ett lägre pris än det officiella, har antagit en omfattning som utgör ett verkligt hot.
Beräkningarna angående utbredningen av dessa olagliga verksamheter är naturligtvis svåra att göra.
Men det är kanske inte överdrivet att anta att de olagliga apparaterna representerar 5 till 20 % av helheten och mer än 200 miljoner ECU i intäktsförluster för krypterade tjänster.
Detta räcker för att lägga märke till, herr ordförande, att bara under fyra månader, från september 1996 fram till början av 1997, fanns det på det omtalade Internet över en miljon annonser angående piratapparater.
Och slaget är särskilt hårt också mot den europeiska filmindustrin eftersom 34 % av dess intäkter är knutna till denna källa.
Vi bedömer att denna piratverksamhet behöver ett effektivt motstånd, både för den inre marknadens harmoniska funktion och för den vidare utvecklingen av industrier som specialiserar sig på nya teknologier och på utvecklingen av nya kommunikationssätt och på att underlätta handelsstrategier och, framför allt, på konsumentskyddet och på skyddet av upphovsmannarätten.
Tillverkningen av mera sofistikerade dekodrar med tekniska medel som garanterar ett bättre skydd och som försvårar piratverksamheten är kostsamma, de drabbar konsumenten, och är dessutom ineffektiva.
För piratverksamheten anpassar sig allt snabbare och lyckas alltid med alltmer avancerade tekniker att neutralisera varje skyddssystem.
Det återstår följaktligen att konfrontera problemet på gemenskapsnivå, ett problem som har antagit en brådskande karaktär medan piratverksamheten blomstrar.
Medlemsstaternas olika lagstiftningar, närmar sig ibland frågan med utgångspunkt från särskilda förordningar och ibland med hänvisning till allmänna regler om illojal konkurrens etc. på två olika sätt, skyddet av krypterade tjänster och förbudet mot de så kallade förberedande åtgärderna.
Lagstiftningarna varierar så mycket att man inte kan förutsätta någon subsidiaritet i detta fall.
På grund av detta har för övrigt regeringarna i tretton av de femton medlemsländerna i princip accepterat utfärdandet av gemensamma harmoniserade regler.
Jag tror för övrigt inte att de hade något annat alternativ eftersom inför de internationella reglerna, Europarådets rekommendationer å ena sidan inte är av bindande karaktär och å andra sidan kan arbetena inom ramarna för Internationella upphovsrättsorganisationen mynna ut i något slags resultat liksom i föregående december månad.
Dock omvandlas inte dessa resultat till lagstiftningslösningar förutom på ett mycket tungt och ineffektivt sätt med anledning av de många reservationer som framförts av regeringarna.
På grund av två huvudorsaker kommer gemenskapens lösning emellertid inte att bli enkel,: för det första måste den, och detta oberoende av den reglering som kommer att föreslås, infogas i den begränsade ramen för den fria cirkulationen av varor och tjänster, såsom det har fastställs genom primär och avledd gemenskapsrätt och såsom det garanteras genom Europadomstolens rättspraxis.
Det finns en rädsla för att lösningarna som föreslås kommer att beröra redan garanterade rättigheter.
Det kommer följaktligen att krävas uppmärksamhet och försiktighet.
För det andra behövs det också för att dessa lösningar skall vara effektiva att de tar upp frågan om eventuella sanktioner.
Och här ställs naturligtvis frågan om och i vilken grad medlemsstaterna kommer att acceptera introduktionen av en gemenskapsrättslig text om straffrätt och rättegångsförfarande, för vilka Europeiska unionen inte har någon behörighet.
På grund av dessa anledningar, och med tanke på sambandet mellan behovet av en reglering och även den komplicerade karaktär som de eftersträvade lösningarna med all sannolikhet skulle få, föreslår er föredragande ett mer användbart verktyg, ett direktiv, inom ramen för vilket den eftersträvade konvergensen av de nationella lagstiftningarna kanske kommer att bli enklare och snabbare.
Ett förslag till förordning skulle kanske vara ännu bättre men risken för att man kör fast på grund av reaktionerna är för stor.
Utarbetandet av detta direktiv kommer att bli mycket mödosamt men i samarbete med rådet, parlamentet och medlemsstaterna, borde det kunna genomföras.
Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt, som har hedrat mig genom att enhälligt godkänna betänkandet som jag presenterar för er, uppmanar kommissionen att fortsätta i denna riktning.
Piratverksamheten måste motarbetas på ett effektivt sätt och utan dröjsmål.
