# ID: svediakorp-gov477012
# author: Viola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 417
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Låt mig först av allt förklara varför jag och sex andra italienska ledamöter från Europeiska folkpartiets grupp inte har ansett det vara lämpligt att underteckna två av de ändringsförslag som i morgon läggs fram i denna kammare för omröstning.
Det rör sig om två ändringsförslag som inte ryms inom ramen för den kompromiss som mödosamt har utarbetats i gruppen och i fiskeriutskottet.
Och vi föredrar att inte bryta överenskommelser, framför allt när de har varit svåra att nå fram till.
Vi vill med andra ord inte bidra till det klimat av misstroende, för övrigt fullständigt omotiverat, som redan har lett till att frågan har återförvisats till Strasbourg för diskussion och som vi inte anser att man skall riskera på nytt, framför allt med tanke på att det för våra fiskare i första hand gäller att se till att rådets beslut så fort som möjligt verkställs, och att de äntligen får klara spelregler med tanke på nästa fiskesäsong.
Till detta vill vi lägga att dessa ändringsförslag, även om vi instämmer i stort, inte ändrar särskilt mycket i förhållande till grundförutsättningarna.
Det är emellertid viktigt, sett ur mänsklig synpunkt, att man godkänner det ändringsförslag som utsträcker bidrag, som är avsedda för de italienska fiskarna, till fiskare från tredje land, i allmänhet från Maghrebländerna, under förutsättning att dessa är registrerade i enlighet med gällande regler.
Tillåt mig som avslutning rikta en uppmaning till kommissionär Bonino: vidtag alla tänkbara åtgärder för att hitta ett forum - det skulle till exempel kunna vara det allmänna ministerrådet om fisket i Medelhavet - där man kan komma fram till ett avtal mellan Europeiska unionen och tredje land, för att de regler och förbud som gäller i Europeiska unionen även skall gälla för övriga länder.
Det är ett oacceptabelt hån gentemot de italienska fiskarna, och även gentemot övriga fiskare i Europeiska unionen, att fisket efter svärdfisk, som är förbjudet för dem, i stället kan fortsätta att utövas, utanför deras egen dörr och i regel med större frihet vad gäller utrymme och med större framgång idag jämfört med tidigare, av japanska och koreanska fiskare och av fiskare från maghrebländerna.
Vad gäller detta, så hoppas jag att Europeiska unionen konsekvent och enigt skall skydda den egna fiskeripolitiken inom ramen för associationsavtalen mellan Europa och Medelhavsländerna.
