# ID: svediakorp-gov477004
# author: Baldarelli (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 681
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionär!
Som de som har följt arbetet med detta betänkande redan har kunnat konstatera, så handlar det om ett viktigt betänkande som berör en del av den italienska fiskeflottan; det är också ett betänkande som innebär en total kursändring när det gäller tendenserna till överkapacitet inom fiskeflottan, vilket även kan tjäna som exempel för situationen i andra länder.
Den omställningsplan, som vi nu har att yttra oss om, utgår från de problem vad gäller den egna uthålligheten som denna typ av fiske har: licenserna för att bedriva fiske med drivnät har i Italien tillåtits öka i alltför stor omfattning - det finns närmare 690 fartyg som bedriver denna typ av fiske - dvs. det stora antalet licenser har lett till en situation med mycket omfattande miljökonsekvenser.
Med utgångspunkt i detta resonemang skall vi nu försöka komma fram till en omställningsplan som tar hänsyn till FN: s direktiv och som tar hänsyn till de regler om en maximal längd av 2, 5 km för drivnät som Europeiska unionen har fört fram i en egen förordning, och som samtidigt tar hänsyn till den mycket skarpa debatt som ägt rum, bl.a. i detta parlament, om drivnätens farlighet för vissa arter, framför allt valar, kaskelotter och delfiner.
Det finns med andra ord en medvetenhet som går utöver det rent juridiska och som vi måste reagera på, även om vi anser att huvudfrågan inte så mycket är utrotandet av dessa typer av havslevande däggdjur - som även i vissa avseenden är historiskt betingat och som alltid har utövats - utan mera frågorna som hänger samman med hållbarheten.
Vi måste alltså minska antalet licenser, vi måste se till så att en del av flottan upphör med sin verksamhet, vi måste också se till att en del av flottan ställs om.
För att kunna göra detta krävs emellertid ett starkt engagemang från fiskarnas sida, och planen har starka inslag av frivillighet.
I denna anda har även Europaparlamentets utskott arbetat, mot bakgrund av bland annat det avtal som undertecknades i Italien mellan fiskarnas organisationer, borgmästarna och det italienska ministeriet, som just förutsätter frivillighet när det gäller tillämpningen av denna plan: en plan som utnyttjar gemenskapsresurser som redan står till Italiens förfogande - alltså inga nya resurser - och en plan som naturligtvis ger möjlighet till en lösning, inte bara för redarna, utan även för de enskilda anställda i branschen.
Vi har ändrat förslaget från kommissionen så att finansieringen inte bara skall omfatta redarna, utan också de enskilda fiskarna, och inte endast fiskare som hör hemma i någon av Europeiska unionens medlemsstater, utan även fiskare från tredje land: det finns ett stort antal fiskare från tredje land som bedriver denna typ av verksamhet, framför allt tunisier och algerier.
Detta tycker vi med andra ord är en mycket viktig princip för att uppnå rättvisa när det gäller behandlingen av de enskilda fiskarna.
Vi är emellertid också väl medvetna om att planen på vissa punkter är ologisk: en viktig sådan punkt är att de ekonomiska resurserna är mycket stora för de zoner som ingår i Mål 1, men naturligtvis inte desamma för de zoner som inte omfattas av Mål 1.
Därför anser vi att det finns obalanser som måste kompenseras när planen skall tillämpas inom Italien, dvs. med de föreskrifter som Italien måste utforma.
Vi anser också att det är viktigt, ur politisk synpunkt, att man inte fortsätter att kriminalisera denna typ av fiske.
En mycket viktig signal kan enligt vår uppfattning ges till dem som bedriver fisket genom att man inleder forskning som gör det möjligt att verifiera den verkliga effekten och som tar hänsyn till de påpekanden som gjorts av miljöorganisationerna samt av fiskarnas egna organisationer.
Med hjälp av dessa instrument kan vi därför motverka den extremism som inom detta område leder till och förvärrar oacceptabla sociala spänningar.
