# ID: svediakorp-gov476961
# author: Kinnock Neil (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,615
# sentences: 67
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, låt mig först tacka utskottet för transport och turism och andra inblandade utskott som har arbetat med detta betänkande och, naturligtvis, särskilt föredraganden, herr Danesin, för det utmärkta arbete som han och hans kollegor har lagt ner.
Det förslag till resolution som nu ligger framför parlamentet visar på en verklig vilja att gå framåt med arbetet på sjöfartsstrategidokumentet.
Detta har avspeglats i de flesta av inläggen under debatten och jag är naturligtvis glad över att resolutionen i stort överensstämmer med kommissionens uppfattning.
Som parlamentet känner till, byggde jag mina tankar i strategidokumentet på sjöfartsindustrins roll i världen i stort, på dess svårigheter som en global bransch och på vår gemensamma önskan att behålla den och så många jobb som möjligt för europeiska sjömän.
Vissa hävdar, men lyckligtvis inte i denna kammare, att konkurrenskraft och sysselsättning på något sätt skulle utesluta varandra.
Jag anser att det är en defaitistisk och felaktig, för att inte säga reaktionär inställning.
Därför är tacksam över att kunna notera att den stora majoriteten av kommentarer om vitboken avspeglar en liknande inställning.
Jag är glad över att kunna konstatera att förslaget till resolution stödjer den nya strategin och dess tre huvudpelare.
Den första pelaren är den europeiska flottans konkurrenskraft.
Vi håller alla med om att detta är avgörande och vi vet att den nödvändiga kunskapen finns där.
Men ogynnsamma verksamhetsvillkor på bred front och under flera år har resulterat i förlorad konkurrenskraft för vår sjöfartsindustri.
Som de ärade ledamöterna känner till, och som vissa har påpekat under denna debatt, har resultaten varit mycket negativa.
För det första har utflaggning kraftigt minskat antalet europeiska sjömän, både vad avser befäl och besättning.
För det andra har detta haft återverkningar på den landbaserade sysselsättningen, särskilt för den som kräver sjöerfarenhet.
För det tredje har slagkraftiga rederier och tillhörande branscher flyttat från gemenskapen, vilket uppenbarligen lett till förlust av än fler jobb.
Därför är konkurrenskraften av avgörande betydelse för framgång i framtiden, vilket Dublinkonferensen om framtiden för den europeiska sjömannen så tydligt pekade på.
Det skulle ha varit orealistiskt att förvänta sig att det eller något annat sammanträde skulle kunna ge omedelbara svar på de djupt liggande problemen med sysselsättning inom den europeiska sjöfarten.
Men konferensen bidrog till att lyfta fram frågor som behöver ägnas ytterligare och omedelbar uppmärksamhet.
Bland frågorna återfinns definitivt användandet av incitament och ekonomiskt stöd - som flera av talarna berörde under debatten - och också behovet av att göra den yngre generationen mer medveten om karriärmöjligheter.
Dessa faktorer har med rätta spelat en framträdande roll i denna resolution till parlamentet.
Frågan om statsstöd är naturligtvis relevant i det här sammanhanget och jag kan meddela parlamentet, och särskilt herr Jarzembowski att efter att ha beaktat kommentarerna från medlemsstaterna, industrin och nu från parlamentet, arbetar kommissionen f.n. på att färdigställa nya riktlinjer.
De kommer att ligga framme mycket snart.
Jag förstår vad herr Jarzembowski menar med när han pratar om substans och detaljer i strategipapperet och jag delar hans önskan efter vad han beskrev som konkreta förslag.
Vad jag ville undvika var konkreta förslag som inte går igenom.
Det är därför som vi i strategidokumentet har ställt upp politiska pelare i hoppet, ja väl vetandes att det skulle skapa en intensiv debatt och vidare åtgärder.
Hittills har detta verkligen varit fallet och jag avser inte att låta ärendet bero därmed.
Den uppmuntran som jag har fått av parlamentet, inklusive herr Jarzembowski, att gå vidare, är en mycket välkommen uppmuntran.
Jag välkomnar med glädje stödet för våra tankar inom området för externa förbindelser.
Vi håller alla med om behovet av öppna världsmarknader.
Det står klart att under dessa omständigheter måste kommissionen försvara våra intressen, särskilt som vi är en öppen marknad vad gäller konkurrenter från tredje land.
Det är bara rimligt att förvänta sig att de gör samma sak.
Vårt särskilda meddelande om externa förbindelser inom sjöfartssektorn har, som parlamentet känner till nyligen publicerats och jag ser fram emot de ärade ledamöternas kommentarer om det meddelandet när tiden är mogen.
Den tredje pelaren i vår strategi kopplar samman säkerhet och rättvis konkurrens.
Kopplingen är viktig att understryka och vi fortsätter att betona det brådskande behovet av att åstadkomma en kvalitetssjöfart inom alla delar av den maritima handeln.
Det råder inget tvivel om att olika områden av sjöfarten påverkas i olika utsträckning av osäkra operatörer, men där dessa finns, måste de förvägras de oacceptabla konkurrensfördelar som de nu skaffar sig genom att negligera säkerheten för människor, fartyg och miljö, Sjömän, hamnarbetare, allmänheten och alla de operatörer som respekterar reglerna har ett bestående intresse av att garantera att effektiva åtgärder vidtas mot dem som visar förakt för reglerna och genom detta sätter liv på spel och får kommersiella fördelar därav.
Jag är tacksam för det starka och sedan länge etablerade stödet från parlamentet i denna fråga.
Slutligen uppmanar punkterna 7 och 32 av resolutionen kommissionen att genomföra eller bekosta djupstudier om Internationella transportarbetarfederationens bestämmelser.
Jag måste informera parlamentet att kommissionen inte har någon riktig laglig befogenhet på det här området.
ITF: s bestämmelser bygger på frivilligt ingångna kollektivavtal mellan de berörda parterna och faller därför under arbetslagstiftningen i de olika medlemsstaterna.
På grundval av den information som vi har tillgång till ser kommissionen ingen anledning till att genomföra vidare undersökningar på området.
Därför måste jag, med ett beklagande, säga att kommissionen inte kan acceptera det förslaget i resolutionen.
Jag hoppas att parlamentet förstår skälen därtill och inte insisterar i frågan.
Ett av de stycken som har tagits upp under debatten, togs upp av herr van der Waal, som frågade om kommissionen håller med om punkt 35 i parlamentets betänkande.
Jag kan svara mycket specifikt att, ja, det gör vi, och jag hoppas att vare sig herr van der Waal eller andra, vars intresse för området är mycket väl känt, tolkar min hänvisning i strategidokumentet som nedvärderande eller som ett tilldelande av en andraplansroll åt sjöfarten.
Det är en industrisektor på egna ben, har en egen identitet och måste kämpa för sina intressen som en sådan.
Därigenom kommer den att serva återstoden av transportmarknaden och många andra marknader dessutom.
Jag avslutar min specifika kommentar av betänkandet med att uttrycka min uppskattning av herr Danesins betänkande, som utgör en välkommen uppmuntran för kommissionen.
Kanske jag skulle få lov att ta upp lite mer av parlamentets tid för att svara på en del intressanta frågor som ställdes under debattens gång.
Jag måste säga till herr Stenmarck, att jag välkomnar de frågor som han tar upp om miljön.
Jag kan svara att kommissionen i så stor utsträckning som möjligt bygger sina särskilda säkerhetsoch miljöåtgärder på existerande internationella bestämmelser.
I det avseendet ställer den internationella konventionen för förhindrande av förorening från fartyg, den s.k.
Marpolkonventionen upp regler för den internationella nivån för förhindrande av förorening genom, bland annat, olja, avlopp och sopor från fartyg.
Diskussioner pågår inom Europeiska unionen för att komplettera dessa internationella konventionsbestämmelser med EU-regler om avgasutsläpp samt i de ämnen som jag hänvisade till.
I detta ämne kommer kommissionen att svara på en begäran av miljörådet i december 1995 med att lägga fram ett meddelande om en gemenskapsstategi för att bekämpa försurning.
Det kommer att innehålla ett kapitel om åtgärder mot utsläpp från sjötransporter.
Även om detta inte är föremål för några internationella bestämmelser, föreslås att svavelinnehållet i svavelhaltiga bränslen, t.ex. svaveldioxid, läggs in under Marpolkonventionens kontroll.
I ljuset av det ovan sagda och de saker som jag redan har rapporterat till parlamentet och problemen med luftföroreningar, särskilt från färjor i Östersjön och på Nordsjön, som särskilt togs upp av herr Stenmarck, övervakar kommissionen utvecklingen inom IMO med att erkänna dessa två områden som särskilda områden för luftföroreningsåtgärder rörande sjöfartsverksamhet.
Vi är beredda att vidta lämpliga åtgärder om IMO inte kommer fram till ett tillfredsställande resultat.
Det var en fråga som togs upp av herr Cornelissen avseende muddringssektorn.
Tiden tillåter inte att jag svarar på de andra frågor som han tog upp.
Jag måste säga att muddringssektorn inte behandlas, som han sade, i strategidokumentet, men det betyder inte ett ögonblick att den sektorns intressen och betydelse negligeras från kommissionens sida.
Deras avgörande betydelse för infrastrukturen måste ju inses av varje förnuftig människa.
De har en direkt röst i Maritime Industries Forum och är speciellt aktiva i Marine Resource Panel.
Vad avser kontakterna med branschen, faller det sig så att jag har ett sammanträde inbokat inom en mycket snar framtid med företrädare för den branschen inom EU.
Slutligen ett påpekande om externa förbindelser.
Naturligtvis har vi hittills bara förhandlingsmandat med Indien och Kina, men i alla förhandlingar kan jag försäkra herr Cornelissen och resten av parlamentet att den europeiska muddringsindustrin, som är mycket konkurrenskraftig och håller hög kvalitet, har intressen som vi fullt ut tar hänsyn till, oavsett den nuvarande statusen på lagstiftningen i andra delar av världen.
Vi anser att de har någonting att erbjuda, vi anser att de förtjänar möjligheter och vi anser att handel på rättvisa villkor kräver att de får tillgång till nya marknader.
