# ID: svediakorp-gov476904
# author: Paasilinna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, bästa kollegor, man har beräknat, att om varje små- och medelstor företagare kunde sysselsätta en person, skulle arbetslösheten inom unionen vara löst.
Det råder ett slags motstridighet mellan möjligheter och skyldigheter.
Hur kan man förfara så egendomligt att man i många länder av småföretagen kräver nästan samma byråkrati och skyldigheter som av storföretagen, som exempelvis arbetsgivaravgifter, bokföring, mervärdesskatt, fakturering, revision, obligatoriska försäkringar osv.
Därigenom kan de administrativa kostnaderna i ett femmannaföretag var lika stora per person som i ett företag med hundra anställda.
Det är därför riktigt, att man i Peijs utmärkta betänkande betonar kravet på förenkling av regleringen i förhållande till de små och medelstora företagen.
Vi behöver ett program för unionen, som hjälper småföretagen att klara sig på den inre marknaden.
Samtidigt borde man underlätta små och medelstora företags marknadsföring, eftersom det är svårt och dyrt för småföretagen att med begränsade resurser slå sig in på stora marknader.
Beskattningen är definitivt på villovägar.
Nu bestraffar man ett sådant företag, som anställer folk och ger arbete.
Beskattningen inriktar sig på att beskatta arbetskraften, vilket gör att arbetskraften är dyr.
Men om en företagare skaffar sig en maskin eller en robot, behöver han inte betala lön eller lönebikostnader.
Det har alltså uppstått en situation, där man bestraffar att man sätter människor i arbete och uppmuntrar till att skaffa maskiner i stället.
Det är inte att förvåna sig över, att arbetslösheten är hög, när vi nu går in i informationssamhället.
Vi måste snabbt flytta tyngdpunkten i beskattningen bort från beskattning av mänsklig arbetskraft till att i stället beskatta exempelvis mervärdet, omsättningen och kapitalet.
På det sättet gynnas arbetskraftsintensiva företag och sysselsättningen.
Min fråga är alltså, vad avser kommissionen göra för att modernisera beskattningen så att den motsvarar informationssamhällets krav?
Egentligen är det ju det hela frågan rör sig om.
