# ID: svediakorp-gov476901
# author: González Triviño (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 649
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, ärade ledamöter, herr kommissionär.
Vi står igen inför ett tema som är ett återkommande objekt för debatter i denna kammare, nämligen skapandet av sysselsättning och stimulerandet av de små och medelstora företagens verksamhet.
Det är inte trevligt att medge, men det verkar som om effektiviteten hos de åtgärder som de europeiska myndigheterna vidtar för att bekämpa arbetslösheten är omvänt proportionell mot satsad tid och satsade ansträngningar.
Sedan två årtionden tillbaka står vi hjälplösa inför en oproportionerligt stor ökning av arbetslöshetssiffrorna.
Det råder ingen brist på element när det gäller att förklara orsakerna till detta drama av kontinentala mått.
Det talas om energikris, globalisering av ekonomin, de teknologiska framstegen och den demografiska explosionen.
Det finns ett överskott förklaringar och ett underskott arbetstillfällen.
Lyckligtvis har vi i EU-länderna varit föregångare när det har gällt att skapa och upprätthålla ett system av social trygghet som skyddar hundratals miljoner arbetslösa europeiska medborgare från misär och utstötning.
Men detta system upprätthålls på bekostnad av ett kraftigt skattetryck, som gör det svårare och svårare att inte bara skapa men också att upprätthålla företag, framförallt upprätthålla existerande små företag.
Tyvärr måste vi konstatera att antalet personer som vill starta ett företag och sålunda skapa sysselsättning minskar år för år.
Ansvaret för denna situation ligger hos alla dem som har något att göra med den offentliga förvaltningen i Europeiska unionen.
På kommunal, regional och national nivå samt på gemenskapsnivå sker en mångfaldig ökning av antalet föreskrifter som ger upphov till ett ändlöst antal förpliktelser för personer som vill inleda en verksamhet, och det krävs samma orädda Columbus-anda som hos 1400-talets upptäcktsresande för att kasta sig in i äventyret att skapa ett litet eller medelstort företag i Europeiska unionen av i dag.
Myndigheternas kontroll och ingrepp kan i många fall anses ha nått en nivå av övermått.
Vi har offrat den fria företagarandan på det tryggade välståndets altare.
Största delen av våra ungdomar har som mål att få en ställning inom den offentliga förvaltningen, alla vill bli funktionärer.
Även om vi vet att funktionärer är nödvändiga för en välfungerande offentlig förvaltning så vet vi också att de inte skapar välstånd.
I detta beklämmande sammanhang tar jag mig friheten att framföra att de förslag som debatteras - förslag som min grupp kommer att stödja - inte leder till någon ändring av situationen.
Det är förvisso utmärkt att sänka momsen, framförallt i fråga om de små och medelstora företagen och likaså är det utmärkt att stödja det samarbetet över gränserna och lärlingsutbildningen inom hantverksyrken.
I praktiken är dock de små företagen utmattade av den ökande konkurrensen, de ökande skatterna och den dyra finansieringen.
När räntorna sänks, är det de mäktiga bankernas goda kunder som drar nytta, men sänkningen tillämpas aldrig på de små företagen.
De stora företagen, för att inte tala om de multinationella, får alltid de bästa finansieringsvillkoren, den bästa tillgången till marknaderna och det största stödet från de offentliga institutionerna, som ofta tävlar om att erbjuda ett övermått stimulans för att ett stort företag skall etablera verksamhet på orten.
I detta sammanhang måste myndigheterna acceptera tanken om en positiv diskriminering till förmån för de små och medelstora företagen.
Det är absolut nödvändigt att lindra de krav som ställs på dessa företag och att minska skattetrycket, om man vill ge företagen möjlighet att överleva.
Bland de föreslagna åtgärderna skulle jag vilja ta fram tre: momssänkningen, skapandet av garantiinstitut och ändring av reglerna för erbjudandet av offentliga kontrakt så att man alltid när det är möjligt prioriterar små och medelstora företag.
Samtidigt måste man undanröja de hinder som finns för etablerandet av företag och stimulera utvecklingen av företagarandan bland de unga.
