# ID: svediakorp-gov476894
# author: Garosci (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 838
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Det var inte igår vi började tala om de små och medelstora företagen och det var inte heller igår som vi började se den typen av företagsamhet som lösningen på många av den europeiska ekonomins problem.
Men det är från och med idag, med tre betänkanden som presenteras i kammaren, som vi verkligen försöker finna en konkret lösning på företagens problem.
I de små och medelstora företagen, sägs det, ligger ekonomins framtid.
Och därför måste vi hjälpa, övervaka och stödja denna framtid; men vi saknar fortfarande verktygen som behövs, vi saknar viljan, även den politiska viljan, att ge företagen, framför allt de små, rätt förutsättningar på marknaden.
Vi talar här om arton miljoner små och medelstora företag, som ger arbete åt sjuttio miljoner personer, dvs.
70 % av den arbetsstyrka som för närvarande finns inom Europeiska unionen.
Ju mer de stora företagen hamnar i kris, desto större möjligheter har de små företagen att kunna svara på marknadens tillväxt, att på marknaden omplacera de anställda som friställs från de stora företagen, som mer och mer automatiserar sin produktion och skapar tomrum längs sina produktionslinjer.
De små och medelstora företagen däremot är baserade på människor, på den enskilda människans roll.
Vi tänker på sektorer som turism, detaljhandel, tjänstesektorn: det är meningslöst att försöka föreställa sig små och medelstora företag utan människor som arbetar.
Och entreprenörerna - ju mindre de är, desto mer av sin tid måste de sätta av till administration, för att fylla i formulär, för att utföra uppgifter som är allt annat än kreativa, utan som bara är ren byråkrati.
Vi måste avreglera för att kunna återge entreprenörerna deras rätta roll i ekonomin.
Vi måste hjälpa dem, dessa entreprenörer, även ur skattemässig synpunkt.
Det gäller att redan idag möta morgondagens utmaningar: harmonisering av momsen mellan de olika medlemsstaterna, förenkling av reglerna för de olika kredittransaktioner som företagen utför inbördes inom de enskilda medlemsstaterna och framför allt mellan olika länder, med tanke på att i morgon kommer marknaden att vara en verklig inre marknad.
Vi strävar därför efter att bankerna skall göra företagens arbete enklare, inte låta entreprenörer sitta en hel förmiddag och diskutera om 0, 2 % hit eller dit, samtidigt som man bortser från de stora potentiella möjligheter som varje företag har, framför allt inom vissa sektorer.
De sektorer som jag framför allt avser är de som hör till tjänstesektorn, som måste ägnas större uppmärksamhet för att få till stånd synergieffekter mellan olika typer av småföretag; synergieffekter mellan turism, handel, hantverk, lokala små industrier, så att man ger utrymme och uppmärksamhet åt lokala produkter, typiska för varje enskilt land, på en marknad som är global och som erbjuder, kommer att erbjuda, 370 miljoner konsumenter som från och med den 1 januari 1999 är förenade i en gemensam valuta.
Mot den här bakgrunden och i det förslag som vi presenterar till kommissionen, som vi också tackar för det betydelsefulla arbete som den har utfört - jag avser framför allt kommissionär Papoutsis och den revitalisering han genomfört av de små och medelstora företagen och framför allt handel och turism - begär vi att vad gäller handel och turism skall de interna strukturerna i GD XXIII förstärkas.
Dessa organs arbetsbörda växer, liksom deras betydelse på marknaden: därför måste vi också låta antalet anställda inom direktoratet växa.
I mitt betänkande stryker jag under framför allt två, tre olika aspekter som jag på nytt framför som konkreta förslag för att ge de små och medelstora företagen mer utrymme och bättre möjligheter.
Vi har sett vilken framgång Europeiska investeringsbankens ränterabatter har blivit och jag vill därför uppmana till att ytterligare utveckla systemet med lån på högst 30 000 ecu för varje enskilt arbetstillfälle som skapas.
Låt oss koncentrera ränterabatterna på 2 % per år till de små och medelstora företagen med högst 250 anställda och som har en maximal omsättning av 20 miljoner ecu.
Ett annat förslag: vi hoppas att hela systemet av små och medelstora företag skall erhålla aktivt stöd från bankoch kreditföretagen, ett aktivt stöd som kan hjälpa dem att växa, öka antalet anställda och investeringarna, även via en speciell uppförandekod för bankerna som gäller de små och medelstora företagen.
Slutligen hoppas vi att samordningen av de små och medelstora företagens verksamheter ligger helt i linje med Delors vitbok, men att man utarbetar grönböcker om de sektorer med små och medelstora företag som ännu inte har uppmärksammats och framför allt en vitbok om handeln.
Låt oss inte glömma att vi framför oss har ett program för perioden 1997-2000 som kan få fart på hela denna sektor: dagens småföretag kan bli morgondagens storföretag.
