# ID: svediakorp-gov476848
# author: de Silguy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,135
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter, såsom er kammare önskar har jag varit angelägen om att redan vid öppnandet av den här sessionsperioden ge er en redogörelse om kommissionens överläggningar och beslut från i förmiddags, gällande prognoserna och de allmänna riktlinjerna för 1997 års ekonomiska politik.
De representerar ett ytterst viktigt instrument för en bättre samordning av den ekonomiska politiken på medellång sikt i Europa.
Det här året bekräftar den att den makroekonomiska strategin bär frukt, eftersom den ekonomiska tillväxten bekräftas.
På grundval av det här uppmuntrande konstaterandet ger de allmänna riktlinjerna ny kraft åt Europeiska unionens ekonomiska strategi, vilket er kammare rekommenderar i den ekonomiska årsrapporten.
Först och främst bekräftar prognoserna samstämmigheten i den ekonomiska strategi som förordas av de allmänna ekonomisk-politiska riktlinjerna.
Tillväxten har återkommit tack vare saneringen av statsfinanserna, räntesänkningen och kostnadskontrollen.
Vi bör befästa den här uppgången och få den att varaktigt skapa sysselsättning.
Vårens prognoser innebär en obetydlig revidering av tillväxten i förhållande till prognoserna från i höstas, den blir något större.
Tillväxten bör stiga till 2, 4 % under 1997.
Vi hade förutspått 2, 3 % i höstas.
Under 1998 kan den ekonomiska aktiviteten öka till 2, 8 %.
Denna återfunna tillväxt kommer att möjliggöra två miljoner nya arbeten under 1997 och 1998.
En sänkning av arbetslöshetsnivån kommer att inledas, tyvärr ännu alltför liten, från 10, 7 % 1997 till 10, 3 % 1998.
Arbetslösheten kommer inte att minska påtagligt utan en stark och varaktig tillväxt på medellång sikt.
För att nå dit rekommenderar kommissionen tre sätt.
För det första att gå vidare med saneringen av statsfinanserna.
Den börjar bära frukt.
Det stora flertalet medlemsstater har målet att ha ett budgetunderskott på 3 % under 1997.
Jag vill påminna om att det genomsnittliga underskottet i unionen har fallit från 6, 2 % av BNP under 1993 till 4, 3 % 1996.
För 1997 förutspår kommissionen en siffra på 2, 9 % för hela Europeiska unionen, med tretton länder som ligger på referenssiffran 3 % eller därunder.
Inom ramen för fullföljandet av den här saneringen insisterar kommissionen på nödvändigheten, särskilt för det här året, av att minska de offentliga utgifterna snarare än att öka skatteintäkterna, vilket skulle vara ödesdigert för tillväxten.
Den insisterar likaså på nödvändigheten av att fortsätta investera, vilket är nödvändigt för att ge unionen en varaktig tillväxtpotential på medellång sikt, det vill säga för framtiden.
För det andra bör prisstabiliteten bevaras, eftersom inflationen slår särskilt hårt mot de minst gynnade grupperna.
För det tredje har lönepolitiken, som genomförts av arbetsmarknadens parter, gett prov på ansvar och realism.
Den bör fortsätta att integrera de båda målen prisstabilitet och lönsamma investeringar.
Dessa rekommendationer har redan under 1996 åtföljts av effekter i de flesta medlemsstater.
Vi måste framhärda på den här vägen om vi vill skapa fler arbeten i framtiden.
På grundval av dessa uppmuntrande resultat rekommenderar kommissionen, såsom er kammare har förordat, två prioriteringar för ledningen av den ekonomiska politiken 1997: sysselsättningen, naturligtvis, strukturella reformer av arbetsmarknaden samt privata och offentliga investeringar, materiella, andliga och mänskliga, som fortfarande är otillräckliga.
När det gäller sysselsättningen förordar kommissionen tre prioriterade åtgärder.
För det första, för att öka ekonomiernas förmåga att anpassa sig till förändringarna som orsakas av globaliseringen och för att öka tillväxtpotentialen är det nödvändigt att främja nytänkande, forskning och utveckling samt att förbättra utbildningsoch yrkesutbildningssystemen.
Dessutom är det nödvändigt att fullfölja investeringarna i de transeuropeiska näten.
Detta framgår tydligt av vår rekommendation till rådet.
Detta visar också vikten av det femte ramprogrammet för forskning och utveckling.
För det andra är det nödvändigt att marknaden för varor och tjänster fungerar bättre.
Endast ett fullt utnyttjande av den inre marknadens fördelar kommer starkt att bidra till att öka tillväxten.
Jag vill erinra er om att den kvarvarande segmenteringen av marknaderna, som t.ex. orsakas av otillräcklig harmonisering av skatter och överdriven reglering, måste avskaffas.
För det ändamålet förbereder kommissionen just nu en åtgärdsplan för den inre marknaden.
För det tredje är en reform av arbetsmarknaden nödvändig för att tillväxten skall innebära ett ökat antal arbeten.
Bidraget från arbetsmarknadens parter är i det avseendet exemplariskt och nödvändigt.
Tack vare den sociala dialogen kan arbetsmarknadens flexibilitet ökas genom pragmatiska åtgärder, som respekterar att våra medborgare lägger vikt vid hög social standard.
Vi bör likaså arbeta för en rimlig anpassning av lönestrukturen, i förhållande till skillnaderna i produktivitet på regional nivå.
I fråga om investeringar är dagens konstaterande ganska nedslående.
Visst, konjunkturundersökningarna visar ett ökat förtroende hos producenterna, och investeringarna i Europeiska unionen är som mest lönsamma sedan 60-talet.
Kommissionen noterar att arbetstagarna har bidragit till saneringen av den makroekonomiska ramen genom de låga löneökningarna.
Den bedömer att det redan nu är nödvändigt att arbetsgivarna drar nytta av möjligheten som de utmärkta ekonomiska villkoren ger dem, och för merparten av dem, möjligheten som deras finansiella situation ger dem, i syfte att ge ny fart åt investeringar som skapar arbeten.
Ökningen av investeringar bör först och främst gälla privata investeringar - jag vill påminna om att de utgör 85 % av det totala antalet - och i alla former: materiella investeringar, andliga investeringar, mänskliga investeringar.
Men kommissionen rekommenderar även att de offentliga investeringarna upprätthålls.
De är ytterst viktiga för att ge unionen en varaktig tillväxtpotential på medellång sikt.
De är en investering i framtiden för kollektivet i sin helhet.
Sammanfattningsvis, herr ordförande, skulle jag vilja informera er om att kommissionen just har föreslagit rådet att upphäva sitt beslut om att Nederländerna och Finland har alltför stora budgetunderskott.
Om rådet antar kommissionens rekommendationer kommer antalet länder som inte längre har ett för stort budgetunderskott att vara fem.
Dessa resultat bekräftar både de saneringsinsatser som unionens medlemsstater gör och samstämmigheten i vår europeiska ekonomiska politik.
En majoritet av medlemsstaterna kommer att vara förmögen att gå över till euron den 1 januari 1999.
Det tror jag uppriktigt på.
Herr ordförande, övertygad om att finna Europaparlamentets fulla stöd för att medlemsstaterna skall genomföra dessa rekommendationer, skall kommissionen fortsätta, såsom den har gjort sedan två och ett halvt år tillbaka, att göra er kammare så delaktig som möjligt i sina arbeten, vilket den ständigt gör, för att euron skall introduceras inom ramen för de villkor och den tidtabell som anges av fördraget.
