# ID: svediakorp-gov476758
# author: Corrie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Som föredragande för rådet för gemensamma förbindelser AVS-EU, för regionalt samarbete mellan Loméstaterna, välkomnar jag i sanning detta utsökta och tidsmässigt riktiga betänkande från Needle.
Jag tänker koncentrera mig på Afrika.
Också jag välkomnar verkligen kommissionens meddelande, när vi går in i denna globala ekonomiska situation.
Det utgör ett bra underlag, förhoppningsvis på partnerskapsbasis, med AVS-länderna.
Kraften hos många afrikanska stater kan bara utvecklas utifrån ett väl fungerande ekonomiskt regionalt samarbete, som eventuellt leder vidare till politisk integration i ett senare skede.
Afrika måste acceptera att man måste hjälpa sig själv.
Frälsningen ligger i handel, inte i bistånd.
Men vi i EU måste hjälpa till med att bygga upp denna nya ekonomiska styrka genom regionala strukturer.
I det globala perspektivet bör den afrikanska kontinenten, till följd av styrkan hos dess regioner, logiskt sett stå i tur för investeringar från industriländerna, men utan politisk stabilitet och ett gott styre så kommer så inte att bli fallet.
Regionalt samarbete kan, som redan visats, bidra till att förebygga konflikter, och jag tror att det bara är de afrikanska nationerna själva som kan få åstadkomma fred och stabilitet, genom att påverka sina grannar.
Om kommissionen är på väg mot regionalt stöd, efter Lomé, som det nya sättet att gå fram på, så måste den grundläggande frågan vara hur sammansättningen av dessa regioner ser ut och hur vi kan koncentrera insatserna.
Afrika är fullt av regioner och underregioner, och många nationer är inflätade i ett antal olika regioner.
Enligt mitt sett att se kan detta inte fortsätta, och jag hoppas att kommissionen, i samarbete med Loméstaterna, på allvar söker efter en genomförbar struktur som ur historisk, social och institutionell synpunkt utgör en gruppering, som innebär en god grund att arbeta utifrån.
Gör vi så tror jag att allt det som framförs i detta betänkande kan följa efter.
