# ID: svediakorp-gov476748
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, utskottet för externa ekonomiska förbindelser välkomnar kollegan Needles utmärkta betänkande.
Min kollega Dimitrakopoulos, som jag företräder idag, har presenterat ett tillhörande utmärkt yttrande, vilket finns i era underlag; i detta har han mycket detaljerat påvisat, att regional integration inte strider mot integration i världshandeln utan tvärtom.
Jag tror, att detta är nödvändigt, eftersom det framgångsrika regionala samarbete, som vi också utvecklat som modell i Europa, ständigt ifrågasätts av globaliseringsfetischister, som ser detta som stridande mot en världsordning.
I detta sammanhang skulle jag vilja påminna om, att den europeiska enhetsrörelsen mellan krigen - den paneuropeiska rörelsen - hade två motståndare, nämligen å ena sidan nationalisterna och å andra sidan de extrema anhängarna, som redan på den tiden påstod, att det var överflödigt med en regional sammanslutning, man borde istället genast skapa en världsordning.
Denna debatt har vi idag på nytt.
Intressant är att vissa just i Europa, där vi förespråkar det regionala samarbetet, begär att sådana regionala sammanslutningar inte ska gynnas i andra delar av världen.
Vi i vår egenskap av europeisk union får inte ansluta oss till denna feltolkning.
Regionalt samarbete kan rätta till mycket som satts igång just i europeiskt namn eller av européer.
I Afrika har konstgjorda stater skapats och genom regionalt samarbete kan de etniska problem, som uppstår, utjämnas just genom att konstgjorda linjer dras.
Flyktingströmmar kan tas upp regionalt, så som på ett förebildligt sätt skedde i Thailand vid tiden för kriget i Kambodja eller som det till exempel skett i Pakistan i samband med Afghanistankriget, där miljoner människor tagits upp i närheten av sina hemorter - med vårt stöd men där - och därifrån lättare kunde återinlemmas i sina hemmiljöer.
Sedan länge har regionalt samarbete varit fredsstiftande och därför måste vi stödja det.
Vi måste främja det, inte som någon form av utopiskt förordnade sammanslutningar eller konstlade bildningar, utan vi måste främja det - vilket mycket bra kommer till uttryck i betänkandet - på basis av det naturliga handelsflödet, på basis av de traditionella förbindelserna men också på basis av gemensamma intressen.
Ty till en gemensam politik hör ju inte bara en gemensam historia på det sätt som denna alltid lovprisas, utan också en gemensam framtid.
Den gemensamma framtiden i utvecklingsregionerna kan vi utforma genom att vi gynnar de regionala krafter där som samarbetar, inte som någon form av undervisning utan som en hjälp till självhjälp.
(Applåder)
