# ID: svediakorp-gov476747
# author: Needle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 946
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Tvärtemot en eller två kommentarer ni fick under den föregående debatten, så anser jag närvaron denna förmiddag vara förvånansvärt god - uppenbarligen, åtminstone, bland de mest omdömesgilla ledamöterna.
När regionala handelsavtal av det ena eller andra slaget skjuter upp som svampar ur marken runt om i världen, så vore det väldigt enkelt för parlamentet att här och nu använda sig av detta som en möjlighet att diskutera tendenser i världshandeln.
Just denna vecka har ledarna inom Världshandelsorganisationen varit här för att göra precis det, och för att förklara varför de tror att utvecklingsländer har nytta av den organisationens inflytande.
Det är inte alla av oss, långt därifrån, som är beredda att dela deras optimism.
Men vad vi kan göra idag är att allmänt välkomna kommissionens ansträngningar att, först, söka identifiera på vilka sätt utvecklingsländer väljer att integrera sina ekonomiska strukturer och, sedan, hur de fördelaktiga aspekterna av den processen kan sättas i verket av Europeiska unionen.
Genom att göra det gör kommissionärerna ett önskvärt första försök att analysera dessa viktiga skeenden och parlamentet erbjuder, i vårt väl övervägda svar, ett försiktigt gult ljus för kommissionen att inte bara gå vidare med sina överläggningar med utvecklingsvärlden, utan också klarlägga hur man själv ser på sin roll som en av de mest betydande globala ekonomiska makterna.
Kommissionens meddelande definierar i huvudsak regional ekonomisk integrering som ett samarbete på högre nivå, vilket i praktiken innebär en utveckling i riktning mot att eliminera genom politiska åtgärder framkallade hinder mot rörlighet för varor, tjänster och produktionsfaktorer, under det att samarbetsansträngningar vanligtvis syftar till att minska andra hinder såsom transport- och kommunikationsinfrastrukturer.
Dokumentets allmänna analys av regionala ekonomiska tendenser i delar av Afrika, Västindien, Asien och Latinamerika är av nödvändighet begränsad, eftersom dessa områden naturligtvis är föremål för snabba förändringar, men dokumentets innehåll är på det hela taget beskrivande och därmed ett värdefullt redskap för oss.
Den sista meningen är viktig, eftersom ordet " redskap " framhäver hur parlamentet ser på den regionala ekonomiska integrationens roll som ett medel att uppnå ett resultat, inte som ett resultat i sig.
Vid diskussioner har det framstått klart att kommissionen förstår detta väl, men vårt omfattande samråd med människor och organisationer i världen utanför Bryssel har visat att en tydlig tonvikt behövs.
Om regional integrering innebär en språngbräda mot bättre integrering i världsekonomin, om den är kompatibel med den allmänna globaliseringsprocessen, då är det de mest sårbara grupperna av länder vi behöver ägna oss mest åt, eftersom det inte finns något generellt scenario eller någon enkel plan som bekvämt passar in på alla regionala integreringsinsatser.
Många undersökningar, och många av dem som svarat vid våra samråd, har påpekat att de minst utvecklade länderna, som saknar tillgång till informationsteknologi, kommunikation och privata investeringar, som arbetar med endemisk fattigdom, och som därför är som mest beroende av bistånd, är de som det är minst sannolikt kommer att ha nytta av regional integrering.
Som erfarenheterna från Centralamerika har visat, så kan ömtåliga ekonomier i själva verket hotas av bristen på politiskt och ekonomiskt samarbete under sådana förhållanden.
Det är därför som parlamentet betonar risken för söndring om man bara grupperar samman dem som har och, genom uteslutning, dem som inte har, och förklarar omsorgsfullt att regional integrering, samtidigt som den kan utgöra en bidragande faktor till att gynna lindring av fattigdom, inte på egen hand kommer att åstadkomma en uthållig ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
Det är därför som parlamentet mycket klart anför att modeller för ekonomisk integrering i en del av världen - här menar vi de i Asien, Nordamerika, eller till och med här hemma - långt ifrån är de som vore lämpligast för Afrika söder om Sahara, Västindien och andra ställen.
Unionens politik gentemot dessa regioner måste vara väl grundad på en förståelse för den principen.
Det innebär inte att man inte skall dra en del enskilda lärdomar av våra erfarenheter och misslyckanden, och andras, inte minst vad gäller att undvika onödig dubblering.
Det innebär att EU alltid bör insistera på att just de människor som kommer att påverkas som mest involveras, genom förbättring av den demokratiska integrationen och det demokratiska samarbetet, där vi helt klart själva ännu har mycket att lära, och där förbättringen av rättigheterna för dem som oftast inte någon hänsyn tas till runt om i världen - kvinnor, barn, inhemska befolkningar - bör utgöra ett kompletterande syfte.
Parlamentet är särskilt angeläget att fästa uppmärksamheten vid de sociala och miljömässiga betraktanden som, i realiteten, måste utgöra kärnpunkten i de bäst motiverade samarbetsansträngningarna, men som behöver ett påtagligt stöd för att förlänas verklig uthållighet, snarare än bara ord i fördrag.
Därför anser parlamentet, på det hela taget, att kommissionens dokument förstår sådana frågeställningar, men måste ge dem en tillräcklig prioritering.
Vi har därför utnyttjat denna möjlighet att återigen framhäva de grundläggande sambanden mellan syften, målsättningar och redskapen för att uppnå dem.
Om den basen är den rätta så kan stöd från EU: s sida för ekonomisk integration, bland de folk i utvecklingsländerna som bäst behöver vår hjälp, stimuleras, och kanske kan vi då, med tiden, oroas mindre av en del av de varma orden och kalla handlingarna från Världshandelsorganisationens sida.
(Applåder)
