# ID: svediakorp-gov476740
# author: Hughes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 547
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag välkomnar i hög grad kommissionens meddelande, och det betänkande som Barbara Schmidbauer tagit fram för parlamentet, som svar på detta meddelande.
Vid olika tillfällen under de år som gått har ledamöter ombetts att ta upp ett ämne, kanske ta fram ett enstaka betänkande eller yttrande i ämnet i fråga, och därefter fått gå vidare till andra ämnesområden.
Så är det inte med Barbara Schmidbauer.
Hon har lagt ner ett livslångt arbete på de frågor som rör funktionshindrade personer, genom att arbeta med funktionshindrade personer, och jag vill tacka henne uppriktigt för hennes arbete å detta parlaments vägnar.
(Applåder) Jag anser att en effektiv test av varje samhälles välbefinnande ligger i den respekt samhället ifråga visar för de grundläggande rättigheterna hos alla dess medborgare.
Om vi ser oss omkring i denna vår Europeiska union så kommer vi att upptäcka att vi inte respekterar de funktionshindrades rättigheter.
Större delen av arbetet måste utföras på medlemsstatsnivån, men helt klart så skiljer sig insatserna väsentligen mellan de olika medlemsstaterna.
På EU-nivån har vi, som Barbara påpekat, för närvarande inte ens en rättslig grund som medger en fortsättning på det arbete vi lagt ner hitintills.
Enligt min åsikt är det verkligen skamligt att kommissionen beslutat att det första program den skall lägga ner, till följd av svårigheterna med avseende på artikel 235, är programmet för funktionshindrade personer.
Om ministrar önskar blockera ett program till förmån för funktionshindrade personer, bör vi förse dem med det programmet och ge dem möjlighet att avslöja det faktum att det är de som är skyldiga till den blockeringen.
Som sakerna står idag så tillåter sig kommissionen att involveras i den blockeringsmekanismen.
Vår innerligaste förhoppning måste naturligtvis vara att regeringskonferensen sörjer för en ny programmatisk rättslig grund, som gör det möjligt att återuppta arbetet inom detta område.
Johanna Boogerd-Quaak har talat om den betydelse informations- och kommunikationsteknologierna har, som ett sätt att ge personer med funktionshinder ett bättre liv.
Det är också mycket viktigt.
Om dessa teknologier kan eliminera effekterna av att befinna sig långt borta geografiskt, så är det ännu viktigare att de används för att eliminera effekterna av isolering, av marginalisering, för funktionshindrade personer.
Men för att det skall fungera behöver vi betydande investeringar i maskinvara, i anpassning av befintlig maskinvara och i ny programvara och utbildning, för att göra det möjligt för funktionshindrade personer att dra nytta av dessa teknologier.
Jag skall avsluta med det jag nämnde för en liten stund sedan, nämligen att vi måste hoppas att regeringskonferensen kommer att förete en ny programmatisk rättslig grund.
Vi skall också hoppas att vi kommer att få se en ny icke-diskrimineringsklausul i fördraget.
Vi har rätt att förvänta oss dessa saker, inte bara hoppas på dem, och om våra ledare inte företer dem så bör de inte bli förvånade över att vi, såsom ledamöter av denna kammare, vägrar att ingå i den " säljstyrka " som ger sig ut för att sälja en uppsättning fördragsändringar, som inte respekterar rättigheterna och prioriteringarna hos de människor vi representerar.
