# ID: svediakorp-gov476738
# author: Dybkjær (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill gärna tacka föredraganden för betänkandet, och liksom föredraganden också glädja mig över kommissionens meddelande och framför allt över, att begreppet mainstreaming slagit igenom.
Jag gör det desto hellre, eftersom det så vitt jag vet fortfarande är så, att man i FN: s årliga generalförsamling har ett särskilt utskott, som behandlar kvinnor, barn och handikappade gemensamt.
Alla tre grupperna är speciellt utsatta och särskilda.
Normen är väl fungerande män.
Vi andra är undantag från normen.
Mainstreaming gör slut på detta.
Som praktiskt rättesnöre innebär mainstreaming, att de särskilda behoven inarbetas i det allmänna, att vi med andra ord gör det ovanliga till en del av det vanliga.
Det är motpolen till segregering och hänvisning till det osedvanliga, det annorlunda, till särskilda reservat.
Mainstreaming minskar behovet av speciallösningar, och på det sättet förhindras särskillnad och utpekande av de handikappade.
Med andra ord: Handikappade skall färdas på breda boulevarder och inte hänvisas till sidogator och återvändsgränder.
Dessutom vill jag framhålla tre huvudpunkter.
För det första majoritetens ansvar.
10 % av medborgarna i EU har ett handikapp.
Det är en minoritet, och en minoritet utan makt.
Dessa 10 % är helt beroende av vad de 90 % som utgör majoriteten beslutar.
Detta ansvar skall vi vara medvetna om.
Också därför är mainstreaming viktigt.
Då uppstår inte 90 / 10-situationen.
För det andra vill jag gärna framhålla de särskilda problem, som är förknippade med handikapp som uppstår tidigt, alltså sådana som drabbar barn och unga, och dessa handikapps konsekvenser för anknytningen till arbetsmarknaden, och därmed också understryka, att EU: s utbildningsprogram också skall vara till för handikappade.
Och för det tredje vill jag gärna understryka att om fri rörlighet i Europa skall bli en realitet för handikappade, så behövs det en helt annan insats, än den vi ser i dag.
