# ID: svediakorp-gov476633
# author: Vecchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 558
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, de nyheter som vi får från Zaire blir alltmer dramatiska och tvingar oss verkligen att öka den humanitära insatsen, men framförallt skapa ett starkt politiskt initiativ gentemot detta land och gentemot hela området kring de stora sjöarna.
I verkligheten tycks vi befinna oss vid en viktig vändpunkt i den meningen att efter ytterligare trettio år av grym diktatur och våldförande av det egna landet verkar Mobutu Sese Seko äntligen närma sig slutet på sin regeringstid, vilket varit och är den huvudsakliga orsaken till förhandlingar om grundläggande demokratiska principer, om det systematiska våldförandet av mänskliga rättigheter och den dramatiska utarmningen av ett av de potentiellt rikaste länderna i världen.
Regimens politiska och militära strukturer faller hursomhelst sönder under trycket från rebellernas väpnade styrkor som leds av Laurent-Desiré Kabila och som numera kontrollerar mer än en tredjedel av Zaire.
I denna stund pågår fortfarande strider i Lubumbashi och i andra delar av landet; all information vi får pekar på att det finns tusentals offer, hundratusentals evakuerade och hur levnadsvillkoren för miljoner flyktingar, särskilt i de östliga delarna av landet för varje dag blir allt värre.
I detta läge tror jag att vi måste göra några tydliga ställningstaganden.
Det som är mindre klart i denna situation är att lösningen på problemen i Zaire inte på något sätt kan vara militära.
Det krävs således att förhandlingsprocessen, för vad det kan vara värt och för vad medlarna kan åstadkomma, mellan Zaires regering och rebellerna, som påbörjades med de överenskommelser som skrevs under i Lomé, fortskrider snabbt och effektivt och leder till omedelbart eldupphör.
För att åstadkomma detta krävs att medlingen från Förenta Nationerna, som startades av Ahmed Shahnoun, verkligen kan påräkna samarbete, förutom från Sydafrika, från hela det internationella samfundet och först och främst europeiska unionen; när jag talar om samarbete menar jag både det politiska och det materiella.
Det har mycket riktigt påpekats att Zaires framtid bör bygga på en demokratisk regim som ger landet möjlighet att återbyggas materiellt och moraliskt; den som tror att det räcker att byta ut en diktator mot en annan misstar sig verkligen.
Till detta vill jag också lägga att de humanitära organisationerna omedelbart måste kunna nå alla zoner i landet och hjälpa flyktingarna, som, om de vill, ska kunna återvända under trygga förhållanden till sina ursprungsländer eller stanna kvar där de befinner sig idag.
Man måste framförallt skapa inre och internationella garantier för alla länder i området som gör det möjligt för alla att känna sig trygga; det ankommer således på Förenta Nationerna och de länder som är representerade där, först och främst länderna i europeiska unionen, att ta initiativ till en fredskonferens och framförallt besluta om att skicka en internationell fredsstyrka.
Tillåt mig sluta, herr ordförande, med en förhoppning, ja en begäran, och det är att europeiska unionen och alla dess medlemsländer, till att börja med de som har haft och har direkta politiska och ekonomiska intressen i området, äntligen ska utöva en positiv och aktiv roll för att lösa de konflikter som finns och undvika att stödja gamla och nya " vänner " som inte tål ljuset och är föga pålitliga.
