# ID: svediakorp-gov476603
# author: Leperre-Verrier (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 316
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Gruppen Europeiska radikala alliansen ställde sig bakom Fiorella Ghilardottis betänkande och vill gratulera föredraganden till hennes utomordentliga arbete och mod.
Det krävs nämligen ännu idag mycket mod för att ta upp frågan om jämlikhet mellan kvinnor och män.
Och vi har svårt att medge att frågan som vi tagit upp fortfarande är aktuell.
Om vi måste uttala oss om bevisbördan vid könsdiskriminering betyder det att denna diskriminering kvarstår.
Och här har vi hela problemet.
Europeiska unionen har dock redan från början varit angelägen att ta upp frågan om jämlikhet mellan kvinnor och män.
Det fastställs i artikel 119 i fördraget och har lett till flera åtgärder som syftar till att förbättra kvinnornas situation och avskaffa ojämlikhet mellan könen.
I över tjugo år har Europeiska kommissionen prioriterat denna fråga.
Varifrån kommer då problemet?
Rådet utarbetar ständigt texter om likabehandling för kvinnor och män.
Men vi vet att rådet inte kan göra så mycket om en medlemsstat anser sina intressen hotade.
Det förklarar allt.
Av denna anledning har inget beslut kunnat fattas sedan 1988 för att fastställa bevisbördan, trots att en text hade lagts fram till rådet och att Europaparlamentet hade lämnat ett yttrande.
En blockering på nästan tio år och ett tvång att åberopa andra förfaranden med begränsad räckvidd.
Ärendet vi just lagstiftat om visar som så många andra vikten av institutionell reform.
Om vi verkligen vill ha ett rättvist och effektivt Europa är det hög tid att instifta en majoritetsregel för samtliga lagstiftningsakter.
Jag hoppas att regeringskonferensen lyckas med det.
Verkligheten kräver det.
ARE-gruppen har ställt sig bakom denna text för att bidra till att införa tydliga och exakta bestämmelser inom detta väsentliga område, en verklig jämlikhet mellan kvinnor och män, och vi beklagar djupt att endast 14 medlemsstater kan ansluta sig till betänkandet.
