# ID: svediakorp-gov476591
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, liksom många av mina kollegor är jag djupt oroad över luftföroreningsproblemen framförallt i städerna och jag tror att vi måste reagera kraftfullt för att visa samtliga berörda aktörer rätt riktning.
I frågan om bensin- och dieselkvalitet instämmer jag i stor utsträckning med miljöutskottets uppfattning som kräver en ansträngning som jag tror att raffinaderierna klarar av.
Jag tror att denna ansträngning är nödvändig och att den ganska snart kan ge resultat.
Vi får inte glömma att standarderna ofta kan uppfyllas genom att i bensinen tillsätta produkter från biobränslen, vilket innebär att våra krav på nuvarande bränslen även utgör en stimulans till miljövänliga bränslen - vilket min kollega Edouard des Places i går kväll förklarade mycket tydligt.
Jag har däremot tagit en mer nyanserad ställning till betänkandet av Lange om motorfordon och jag nöjer mig med att ställa mig bakom de förslag som förhandlats fram med tillverkarna och redan medför avsevärda förbättringar.
Jag anser att man inte får fatta ett beslut utan att globalt utvärdera läget för hela sektorn.
Den europeiska bilmarknaden, som ligger först i världen, arbetar på en basmarknad som idag utsätts för stora påfrestningar och som till och med är på tillbakagång i vissa länder på grund av våra landsmäns ovisshet inför framtiden.
Det är i detta läge som kommissionen valt att helt öppna gränserna för bilimport.
Inom tre år, i slutet av 1999, är japansk försäljning i Europa helt fri.
Under tiden kringgår japanska företag som är etablerade hos oss de kvoter som fastställts och som kommissionen ständigt ökar.
Som exempel vill jag nämna att vi nyss fått veta att 1997 års importkvot för japanska bilar till Europeiska unionen höjdes den 26 mars.
Vi kan inte kräva av våra industrier att de snabbt skall ta sig upp till samma nivå som världskonkurrensen samtidigt som vi belastar dem med nya kostnader.
Vi får inte glömma att tillverkare från tredje land som inte åläggs samma krav på sina egna marknader kan bygga upp reserver som de använder som lanseringsramp för att erövra Europa.
Vi måste vara medvetna om verkligheten inom internationell konkurrens, men utifrån kommissionens föreskrifter om fri handel.
