# ID: svediakorp-gov476533
# author: McKenna (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 647
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Detta betänkande rör kommissionens förslag till ändring av de tekniska åtgärder som styr fisket.
Som sådant behandlar det en av de tre viktigaste pelarna för fisket i Europa, utöver kontrollåtgärderna och fiskeflottornas kapaciteter.
Hur berömvärda de föreslagna ändringarna än må vara så plottrar de på många sätt bara med småsaker.
Om de godtas av rådet, och faktiskt tillämpas av fiskarna, kommer de utan tvivel att leda till att mindre ungfisk och mindre av oavsedda arter fångas och kastas.
Så de utgör ett steg i rätt riktning.
Men också med dessa åtgärder så kommer EU: s fiskeflottor fortfarande att fånga enorma mängder oönskad fisk, som helt enkelt kommer att kastas, många gånger död.
Rådet företer alla tecken på att vidhålla sin gamla tradition att urvattna dessa förslag, så att förbättringen vad gäller fisket blir än mindre än vad man kan hoppas på.
Dessutom diskuteras, om än inte vid denna session i kammaren, förnyelsen av det fleråriga styrprogrammet, som också stannat upp till följd av rådets oförmåga att ta ett beslut.
Tekniska åtgärder får en allt större betydelse i det sannolika fallet att rådet inte kommer att antaga ett hårt program för att minska fiskeflottorna.
Det är intressant att gå till andra regioner i världen, för att se hur de hanterar problemen med bifångster.
Många länder ligger ljusår före gemenskapen.
Några av de åtgärder som tillämpas är: användning av observatörer för att övervaka fisket och tillfälligt avbryta det när det finns för mycket ungfisk; förbud mot att kasta fisk; samt krav på att näringen skall inkomma med planer på hur den avser att bedriva fisket för att hålla nere de mängder som kastas.
Jag är säker på att kommissionen är väl medveten om dessa andra tillvägagångssätt, men den är övertygad om att rådet och fiskenäringen inte har det intresse eller mod som behövs för att utforska andra idéer.
Men tills dess att EU är kapabelt att ge sig i kast med allvaret i problemet med att fisk kastas, och godtar att det är såväl onödigt som slösaktigt, så kommer vi inte att göra några verkliga framsteg.
Detta är en mycket allvarlig fråga, enär frågan om selektiva fiskedon intar en mycket framträdande plats i såväl FN-överenskommelsen om partrålning och högeligen rörliga fiskbestånd som FAO-uppförandekodexet för ansvarsfullt fiske.
Dessa dokument, av vilka det förstnämnda faktiskt utgör ett juridiskt bindande fördrag som undertecknats av EU och samtliga medlemsstater, kräver mer långtgående åtgärder än dem kommissionen begär.
Det paket som övervägs här utgör således inte slutpunkten.
Jag är säker på att vi kommer att diskutera denna fråga på nytt inom en nära framtid.
Jag vill också tillrättalägga en missuppfattning.
De gröna motsätter sig inte fiske, eller försöker avbryta fiske för att skydda vissa arter.
Vi anser snarare att fiske måste bedrivas på ett sätt, som inte bara leder till livsmedel och arbetstillfällen för lokalbefolkning, utan som heller inte förorsakar allvarliga skador på det marina ekosystemet därvid.
Detta är möjligt.
Jag vill också ta upp drivgarn helt kort, ity sådana tas upp under tekniska åtgärder.
1991 förbjöd rådet användning av längre drivnät än 2, 5 kilometer, inom alla områden utom Östersjön.
Under senare år har förekomsten av patrullbåtar från såväl enskilda länder som EU mer eller mindre lyckats genomdriva längdgränsen på 2, 5 kilometer, förutom i Medelhavet.
Enligt uppgift planerar EU inte längre att sända ut en patrullbåt i år i vare sig Atlanten eller Medelhavet.
Jag vill bara fråga kommissionen om detta är sant.
Denna situation visar att tekniska åtgärder måste vara väl genomtänkta och att vi inte får tillåta några kryphål eller undanflykter.
