# ID: svediakorp-gov476340
# author: Sarlis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, kollegor, rådet har fram till denna dag inte beslutat att genomföra en gemensam åtgärd i Albanien, såsom förutses i artikel J 3 i Maastrichtfördraget, och kommissionen bad inte rådet att genomföra en gemensam aktion, som kommissionen har rätt att göra i enlighet med artikel J 8.3 i Maastrichtfördraget.
Vad hände i verkligheten?
Europeiska unionen genom ministerrådet tillkännagav helt enkelt att den rättade sig efter säkerhetsrådets resolution och stödjer just nu - detta är sant - initiativen från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Grekerna och Grekland med sina blygsamma medel erbjöd och erbjuder, liksom vissa andra medlemsstater gör, humanitärt och annat bistånd till det albanska folket som lider och plågas.
Europeiska unionen emellertid, som talesorgan för den gemensamma viljan hos folken och regeringarna i de femton medlemsstaterna, är inte närvarande i Albanien.
Mina herrar i rådet och i kommissionen, parlamentet känner inte till anledningarna till varför ni inte vill ha en gemensam aktion.
Mumlet och informationerna i korridorerna räcker inte.
Beror det på likgiltighet eller oenighet mellan er?
Eller är det kanske för att ni är av den åsikten att Europeiska unionens intressen bättre tjänas med en icke-interventionistisk politik?
Om detta är anledningen, är det trots allt inte tillräckligt för att rättfärdiga den officiella återhållsamheten från Europeiska unionens sida angående det som händer i Albanien.
Dagens förhållanden och garantin för perspektiven för en demokratisering och ett återupprättande av ekonomin i detta land kräver Europeiska unionens officiella närvaro och aktivering.
Jag skulle som avslutning vilja rikta mig till de italienska kollegorna i alla de politiska partierna, vilka befinner sig här i salen, och säga att Grekland har accepterat det italienska ledarskapet för den styrka som skall resa till Albanien och att vi har förtroende för detta ledarskap.
Och jag måste säga att detta beslut har fattats av och har den grekiska regeringens stöd, och stöds även av den grekiska oppositionen.
Vi verkar gemensamt i det här fallet, förutom en liten politisk gruppering i Grekland, och jag uppmanar även den italienska sidan att stödja detta initiativ.
Det är inte möjligt i denna stund att ta ett steg tillbaka - för någon av oss - eftersom allas våra skyldigheter gentemot Albanien och det albanska folket är av stor betydelse.
