# ID: svediakorp-gov476325
# author: Torres Marques (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag har röstat för Metten-betänkandet eftersom de medlemsstater som kommer att tillhöra den ekonomiska och monetära unionen, vid det tillfället, kan skaffa sig ett medelfristigt ekonomiskt stöd om de skulle få problem med sin betalningsbalans.
Detta stödsystem fungerar på kapital- och lånemarknaden som säkras genom gemenskapens budget till en förmånlig ränta.
Villkoren för stödet är exceptionella och den stödberättigade medlemsstaten skall presentera en återbetalningsplan som måste följas och som skall godkännas av ECOFIN.
Problemet gäller nu huruvida detta stödsystem kommer att försvinna för de länder som ansluter sig till EMU i etapp tre och alltså går med i eurosamarbetet, eller om det måste omskapas, naturligtvis till en annan form, men inom samma anda.
Det är nödvändigt att uppmärksamma att begreppet betalningsbalans måste omtolkas beträffande de länder som ansluter sig till euron, eftersom den huvudsakliga delen av den kommersiella och finansiella verksamheten kommer att ske i euro.
I Portugal, till exempel, sker nära 80 % av vårt handelsutbyte med länder inom Europeiska unionen och, när det gäller dem som går med i eurosamarbetet, kan man inte mäta det motsvarande finansiella flödet i olika valutor.
Samma sak kommer att gälla i förhållande till turismen och andra valutaoperationer.
Förutom detta måste man, vilket nämns i kommissionens ekonomiska årsrapport för 1997, vara uppmärksam på att " gemenskapens grad av öppenhet mot världsekonomin är relativt liten och rätt lik Förenta staternas eller Japans.
1995 var öppenhetsgraden ca 10 %, jämfört med 12 % i Förenta staterna och 9 % i Japan.
Detta innebär att globaliseringen av handeln påverkar bara en begränsad del av gemenskapens ekonomi direkt ".
Trots det reducerade globala omfånget av detta värde måste man inse att medlemsstaterna, eller hela gemenskapen i undantagsfall, kommer att få problem med betalningsbalansen, särskilt om, i motsats till USA, den fria rörelsen av arbetskraft är begränsad - främst på grund av språkskillnaderna - och de automatiska stabilitetsfaktorerna samt den federala budgetens omfång fungerar som stötdämpare i USA.
Europaparlamentet har just med mitt stöd godkänt en resolution som föreslår att kommissionen skall utarbeta och inför oss, och även rådet, lägga fram ett förslag till förordning med syftet att man i EMU: s tredje etapp skall kunna hjälpa en medlemsstat som har svårigheter med betalningsbalansen, genom att föreslå att största möjliga stöd skall ges i förhållande till en procentandel av BNI hos de stödberättigade medlemsstaterna.
Enligt vårt synsätt blir detta finansieringsinstrument oumbärligt för att möta eventuella restriktioner som stabilitetspakten kommer att skapa.
