# ID: svediakorp-gov476319
# author: Gallagher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 555
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


EU: s två strukturfondsprogram, 1989-1993 och 1994-1999, har utan tvekan bidragit till att öka den ekonomiska tillväxten i den irländska ekonomin.
Genomsnittsinkomsten per invånare i Irland ligger nu på över 84 % av genomsnittet för EU, och detta beror huvudsakligen på stora överföringar av EU-medel via europeiska regionala, sociala, jordbruks-, fiske- och sammanhållningsfonder.
Irlands ekonomiska utveckling på senare tid visar vad som kan göras, om arbetsmarknadens parter och regeringen driver en konsekvent och stabil makroekonomisk politik, som utgår från en samhällelig konsensus.
Detta är en process som inleddes 1987 och som i huvudsak lett till fred på arbetsmarknaden.
Irland kommer att bli ett av de länder som uppfyller konvergenskraven från Maastricht, och kommer därför att kunna gå med i EMU i fas I, men det kvarstår ännu ett antal bakomliggande ekonomiska bekymmer för den irländska ekonomin.
För det första så är Irland mottagarland för mer än 11 % av hela EU: s strukturfondspaket för 1994-1999.
Efter 1999 kommer denna siffra att sjunka till omkring 7 eller 8 % av EU: s strukturfondspaket för 2000-2005.
Den irländska regeringen, som ökat sina utgifter i betydande grad de senaste två åren, har inte upprättat strukturer för att klara av de minskade EU-beloppen efter 1999.
Tillväxttakten i Irland har varierat mellan 7 och 10 % de senaste åren, men den irländska regeringens utgiftspolitik har varit inriktad på kortsiktiga vinster, utan tillämpning av någon långsiktig ekonomisk strategi.
Jag anser att Irland bör gå med i EMU vid första möjliga tillfälle, men vi bör anta en regeringspolitik som beaktar ovannämnda inflationsmässiga ökningar av de offentliga utgifterna, det faktum att det fortfarande föreligger underfinansiering för nödvändig infrastruktur, och det faktum att det kommer att bli svårt att vidmakthålla den nuvarande tillväxttakten när de ekonomiska aktiviteterna i andra EU-länder är svaga.
Jag håller helt med om att pengarna i EU: s strukturfonder måste och bör styras till de regioner vilkas ekonomiska prestanda och genomsnittsinkomster per capita ligger under genomsnittet för Europa.
Det måste föreligga en maximal samordning mellan utbetalningarna från EU: s strukturfonder, via Regionalfonden och Socialfonden, och regioner i medlemsstaterna där den ekonomiska utvecklingen släpar efter andra europeiska motsvarigheter.
I Irland måste man exempelvis nu inleda debatten om hur de kommande utbetalningarna från EU: s strukturfonder skall betalas ut under åren 2000 till 2005.
Som ledamot av Europaparlamentet representerande valkretsen Connaught / Ulster anser jag att grevskapen Donegal, Cavan och Monaghan, tillsammans med provinsen Connaught, måste få bibehålla sina mål 1-status under åren 2000 till 2005.
Mål 1-status, som ger regioner rätt till maximala belopp från Regional- och Socialfonderna, beviljas vanligtvis endast områden där genomsnittsinkomsten per capita ligger under 75 % av genomsnittet för Europa.
Grevskapen Donegal, Cavan, Monaghan, och provinsen Connaught bör och måste medges maximala EU-medel, eftersom dessa områden inte utvecklas lika ekonomiskt eller konkurrenskraftigt som andra områden i Irland.
Låt oss ha en sak klart för oss.
Om EU menar allvar med att koppla politiken för strukturfonderna till ekonomisk utveckling i regioner så kommer regionen Connaught / Ulster att ges mål 1-status för perioden 2000 till 2005.
