# ID: svediakorp-gov476214
# author: Mosiek-Urbahn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kollegor!
Först och främst skulle jag vilja säga att jag beundrar föredraganden för den uthållighet och det tålamod hon har visat vid utarbetandet av detta betänkande.
Hon har i betänkandet kommit fram till ett mycket välbalanserat och sakligt resultat.
Mot bakgrund av den diskussion som förts i utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt skulle jag än en gång vilja betona att det, när det gäller följerätt, handlar om en upphovsrätt till förmån för konstnärer och inte om en skatt till förmån för medlemsländerna.
Det anser jag är viktigt att betona.
Diskussionen har kretsat kring i huvudsak två ämnen, nämligen frågan om vi överhuvudtaget behöver en harmonisering av följerätten och, om så är fallet, hur denna följerätt, särskilt de olika andelarna, skall uttryckas i procent?
Första frågan: Behöver vi en harmonisering av följerätten?
Denna fråga kan besvaras med ett enhälligt ja.
Den europeiska inre marknaden kännetecknas av extrema förhållanden på konstområdet.
Vi har medlemsländer som saknar följerätt och andra där det finns en följerätt på 5 %.
Vi behöver en harmonisering.
Det viktigaste motargumentet är att vinsten skulle förbrukas av följerätten och av administrationen av följerätten.
Argumentet omkullkastas dels av föredragandens väl genomtänkta förslag att låta minimigränsen ligga på 1000 ecu och dels av att det idag finns många system som fungerar väl.
Ett annat ofta framfört argument är att konstmarknaden skulle flyttas till USA, men det håller inte.
I Kalifornien finns redan följerätt och många strävar faktiskt efter att införa följerätt i hela USA.
Om vi övergår till andelarna, följerättens procentandelar, finns det stora skillnader i medlemsstaterna.
Vi har länge diskuterat hur man skall kunna dra en sakligt rättfärdigad gräns, men har kommit till den slutsatsen att en minimigräns på 1000 ecu är en gräns som just mot bakgrund av alla motargument är sakligt rättfärdigad och att vi borde hålla oss till den.
Även den övre gränsen motsvarar verkligheten på konstmarknaden och ligger i de berörda konstnärernas intresse.
