# ID: svediakorp-gov476072
# author: de Silguy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 728
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ledamöter av parlamentet, Mettens betänkande för utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik, om systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaternas betalningsbalans, betonar med skärpa nyttan av ett sådan lånesystem.
Föredraganden tar upp två olika frågor som debatten för övrigt belyst.
Den första frågan: bibehållandet för undantagsländerna - en anständig formulering i fördraget för att beskriva dem som inte kommer att befinna sig inom euroområdet från och med den 1 januari 1999 - alltså bibehållande för dessa undantagsländer av instrumentet för ekonomiskt stöd till betalningsbalansen i enlighet med artikel 109h, efter att den ekonomiska och monetära unionen trätt i kraft.
Den andra frågan gäller genomförandet av ekonomiskt stöd som avses i artikel 103a.2 för en EUROSTAT med svårigheter.
Mycket snabbt urskiljer jag dessa två beståndsdelar.
Beträffande bibehållande av det nuvarande systemet kan kommissionen - och det måste ni hålla med om - bara hålla sig till fördraget.
Enligt artikel 109k.6 i fördraget om Europeiska unionen erinrar kommissionen om att undantagsstaterna även fortsättningsvis kommer att åtnjuta det system med ekonomiskt stöd till betalningsbalansen som avses i artikel 109h.
Kommissionen kommer därför att 1998 på nytt se över det nuvarande systemet.
Och därför måste vi vänta på att besluten om övergång till den tredje fasen fattas och att namnen på de länder som deltar tillkännages.
Det kommer att ske i slutet av april / början av maj 1998.
Vi får tillfälle att tala om det snart, tror jag, i utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.
Det gäller då för kommissionen att kontrollera om den nuvarande förordningen från den 24 juli 1988 fortfarande är tillämplig och för det andra om posten på 14 miljarder ecu, låt oss säga euro, som avsatts i gemenskapens budget fortfarande är avpassad.
Som ni önskar kan jag garantera att kommissionen kommer att informera kammaren om sitt arbete så snart vi fortsatt och genomfört vår diskussion.
Det andra problemet är ekonomiskt stöd till en stat inom euroområdet.
Mettens förslag kräver två kommentarer från kommissionen.
För det första innebär artikel 103a.2 en annan målsättning än den i artikel 109h.
Den inrättar ett speciellt system som skall göra det möjligt för en medlemsstat att bemöta, jag citerar fördraget: " svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför dess kontroll ".
Det kan heller inte knytas till stabilitets- och tillväxtpakten.
Denna pakt tillämpas permanent och jag erinrar om att den särskilt genom sina förebyggande aspekter syftar till att ge medlemsstaterna ett tillräckligt stort förhandlingsutrymme inom budgeten för att kunna bemöta de svårigheter som inte är av speciellt slag.
Kommentar nummer två: artikel 103a.2 är inte avsedd för kriser i betalningsbalansen, utan för speciella fall, t.ex. jordbävningar, jordskred eller en komet som slår ned i en medlemsstat.
Listan kan naturligtvis göras längre.
Kommissionen kommer i anslutning till översynen nästa år av detta system för lån till betalningsbalansen att tillsammans med rådet och parlamentet undersöka hur bestämmelserna i artikel 103a.2 skall genomföras.
Jag kan inte i dag ge någon lösning.
Jag kan emellertid säga att vid detta tillfälle måste vi undersöka fyra frågor.
Den första gäller lämpligheten i en gemenskapsförordning för speciella händelser.
Skulle det inte snarare var lämpligt att ge rådet möjlighet att fatta beslut från fall till fall?
Fråga nummer två: definitionen av de system som omfattas av artikel 103a.2.
De begränsas inte till lån.
Begreppet med ekonomiskt bistånd från gemenskapen - det är fördragets uttryck - undantar inte verkliga budgetingripanden.
Fråga nummer tre: förordningen om tillämpning av artikel 103a.2.
Fjärde frågan, och jag skall sluta här, var så säkra: eventuella möjligheter till finansiering av detta ekonomiska bistånd.
Det måste definieras.
Avslutningsvis, eftersom jag inte vill förlänga debatten på denna punkt, vill jag tacka föredraganden och parlamentet för dess förslag som öppnar en första väg mot tillämpning av artikel 103a.2 efter att den tredje fasen av Ekonomiska och monetära unionen trätt i kraft.
Jag kan garantera er att kommissionen kommer att dra all nödvändiga nytta av detta vid den förnyade undersökningen av systemet nästa år och att vi kommer att få tillfälle att tala om den igen.
