# ID: svediakorp-gov476054
# author: van Velzen, Wim (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
I årsrapporten förordar kommissionen, och det är överraskande för mig, större löneskillnader mellan regionerna.
Argumenten för detta har jag inte kunnat finna.
Jag vet att i verkligheten i varje fall den europeiske medborgaren redan har ovanligt många problem med löneskillnader som finns mellan länder och den otillåtna konkurrens som blir följden av den.
Jag kan inte se annat än att kommissionens betänkande leder till ett dämpande tryck på lönerna och slutligen även på de bidrag som i många länder är direkt kopplade till lönerna och säkert på minimilönerna.
Jag tycker att betänkandet från kommissionen egentligen är en skandal, eftersom kommissionen inte samtidigt har modet att komma med ett direktiv om minimilöner.
Med andra ord, man kommer med ett betänkande som leder till ett dämpande tryck och därefter vägrar man att komma med ett direktiv som ger de europeiska medborgarna det erforderliga bottenskyddet.
Jag anser även att det enda förståndiga som den kan göra är att dra tillbaka betänkandet så snabbt som möjligt.
Det finns även andra skäl att vara emot, och det är att en sådan utveckling kommer att starkt försvaga fackförbundens position, och det finns ingen anledning att göra detta.
Inom ramen för den sociala dialogen, som vi fortfarande talar om, behövs snarare omsorg för att se hur vi kan stärka den positionen, hur vi kan ge den mer innehåll.
Till sist, ett av de stora problem som vi har, är den nuvarande lokaliseringen av företag inom Europeiska unionen.
Kommissionens betänkande kan bara leda till en starkare utflyttningstendens.
Jag begriper inte heller att man inte har tagit med det i sitt övervägande.
Jag anser att det är ett av försöken att ge den s.k. klagan på arbetarnas rörlighet, bristen på rörlighet en gång till ett högre tonläge.
Om man vill förstärka arbetstagarnas rörlighet, då måste man se till att det äntligen händer någonting någon gång med harmoniseringen av löner och social säkerhet.
Då måste vi äntligen seriöst erbjuda en lösning t. ex. för de problem som gränsarbetarna har i regionen mellan Nederländerna och Tyskland, mellan Nederländerna och Belgien, där man redan för 10 år sedan gjorde en ordentlig undersökning, och där kommissionen verkar vara oförmögen att erbjuda ens ett enda meningsfullt instrument.
