# ID: svediakorp-gov476041
# author: Metten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 300
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Medan våra regeringar är ivrigt sysselsatta med att uppfylla konvergenskriterierna kommer arbetslösheten inte minska.
Vi vet hur det kommer sig.
Den ekonomiska tillväxten i unionen är för låg.
2, 5 % tillväxt i medeltal behövs bara för att klara av produktivitetsökningarna och tillväxten av lediga platser.
Det procenttalet når vi emellertid inte, och framtidsutsikterna är magra.
Hur kommer det sig att Europeiska unionens ekonomi inte vill växa kraftigt?
Kommissionen har inget svar på det.
Precis som i fjol drar kommissionen den slutsatsen att alla efterfrågefaktorer som inflation och räntenivån är gynnsamma för högre tillväxt, men att åtstramningarna på i medeltal 1, 5 % av BNP som medlemsstaterna kommer att genomföra under 1997 har allt att göra med denna låga tillväxt, det vägrar kommissionen att inse.
Den hävdar på sidorna 77 och 78 i den ekonomiska årsrapporten att ytterligare en sänkning av räntan och förtroendeeffekter kommer att kompensera efterfrågebortfallet till följd av åtstramningar.
Denna syn fritar den med orätt från förpliktelsen att av de medlemsstater som befinner sig i det läget att de primärt inriktar sin politik på att hålla i stånd och gynna efterfrågan att begära att de också gör det.
Stimulansen av sysselsättningen genom att gynna tillväxten måste väl få en minst lika hög prioritet unionsnivå som uppfyllandet av konvergenskriterierna.
Gynna tillväxten och uppfylla konvergenskriterierna strider naturligtvis inte mot varandra.
En högre tillväxt ger inte bara mer sysselsättning utan gör det även lättare att uppnå konvergenskriterierna.
Båda målen, sysselsättning och konvergens, är ett gemensamt ansvar för hela Europeiska unionen.
Därför får man även be de länder som redan nu uppfyller EMU-kriterierna och växer snabbare att minst hålla denna tillväxt i stånd även till förmån för andra medlemsstater.
