# ID: svediakorp-gov475992
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 634
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kollegor!
Näringslivets årsberättelse är för Europaparlamentet ett viktigt underlag för de fortsatta överläggningarna under loppet av detta år för att uppfylla sysselsättningssituationen.
Vid överläggningarna i utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik kunde vi konstatera att den realistiska optimism, som detta betänkande präglas av, delas av en majoritet av ledamöterna i utskottet.
Denna realistiska optimism har ju bekräftats ännu en gång vid överläggningarna i Nordwijk.
Där bekräftades för det första ännu en gång tidsplanen för ett förverkligande av valutaunionen.
För det andra skapades det klarhet vad beträffar förhållandet mellan de länder som deltar från start och de länder som tillträder vid ett senare skede.
Detta skedde genom att man enades om det europeiska valutasystemet och dess modifierade fortsättning.
För det tredje uppnådde man i ministerrådet enighet över stabilitetsavtalet.
Som ordförande för utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik vill jag dock mycket tydligt hänvisa till att överläggningarna över stabilitetsavtalet inte är avslutade, att en andra läsning kommer att äga rum i Europaparlamentet och att vi förväntar oss - vi kommer att göra vårt bästa för att avsluta dessa överläggningar till mitten på året - att Europaparlamentets åsikter i de definitiva överläggningarna kommer att vinna insteg över stabilitetspakten.
Nu till de uppkomna problemen.
Vi konstaterar att exportutvecklingen visserligen är positiv, men att - precis som föredraganden sade - den inhemska efterfrågan ännu lämnar mycket i övrigt att önska.
Vi konstaterar att investeringarna är svaga, även om ramvillkoren för ekonomin är mycket positiva, och att det väl handlar om att stärka förtroendet.
Vid diskussioner med folk i näringslivet och investerare konstaterar jag gång på annan att det i många länder i Europeiska unionen ännu saknas förtroende för en klar ekonomisk utveckling.
Till detta kommer den helt otillfredsställande situationen vad beträffar arbetslösheten, varvid vi är på det klara över att detta är ett strukturellt problem och att den prognosticerade tillväxttakten på 2, 3 % inte kommer att räcka för att lösa problemet med arbetslösheten.
Låt mig nu ta ställning till några viktiga punkter i dagens debatt.
Det första beträffar frågan " Att spara på grund av Maastricht ".
Från många håll sägs det att vi måste spara på grund av valutaunionen och på grund av Maastrichtfördraget.
Här måste vi dock konstatera att vi skulle ha behövt göra detta även om Maastrichtfördraget och valutaunionen inte hade funnits, att den totala skuldsättningen i Europeiska unionen är allt för hög och att räntebelastningarna i genomsnitt utgör 20-30 % av budgeten.
Detta visar att vår rörelseförmåga, vår konkurrenskraft går förlorad och att kursen mot en konsolidering av budgeten måste fortsätta.
Det andra - vilket omtalas i min kollega Randzio-Plaths betänkande - rör utrymmet för att bedöma budgetunderskottet och statsskulden.
Detta är en fråga som säkert kommer att sysselsätta oss de närmaste månaderna.
Här skulle vi behöva mer klarhet.
Jag skulle vilja hänvisa till att preliminära avgöranden har fattats i denna riktning, vilka hänvisar till att detta bedömningsutrymme används på ett ansvarsfullt sätt.
På så sätt ger t ex Maastrichtfördraget möjligheten att delta i valutaunionen i den första omgången den 1.1.1999, och detta beslut skall antingen fattas på grund av uppskattningar eller reella siffror.
Vi har nu kunnat konstatera att under tiden har det avgjorts att beslutet fattas på grundval av reella siffror.
Ännu några beslut har under tiden fattats i den riktningen och jag antar att Europaparlamentet den 23 april, när kommissionen lämnar sin bedömning av siffrorna för 1996, kommer att ha möjlighet att vid den motsvarande diskussionen - som jag utgår från kommer att äga rum före presskonferensen - be om ytterligare klarlägganden i detta ärende.
