# ID: svediakorp-gov475959
# author: Andrews (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Man väntar sig ingenting mindre av någon som Roth, som jag anser vara en person utöver det vanliga.
Roth har utarbetat ett betänkande som innehåller ett antal stycken, som vissa ledamöter har invändningar mot.
Ändå måste jag säga att, totalt sett, så uppmuntrar detta betänkandes betydelse mig att rösta för det.
Jag kan exempelvis nämna omnämnandena av behandlingen av fångar och skyddet av barn.
Att ta ställning till dödshjälp ligger inte inom Europaparlamentets ansvarsområden.
Det bristande engagemanget för brottsoffren har, i viss utsträckning, uppvägts av de ändringsförslag som antogs i utskottet.
Men mycket mer måste göras för brottsoffren.
Jag stöder helt en prioritering av inrättandet av enheter för lindrande vård åt obotligt sjuka, så att de kan dö en värdig död, men jag anser inte att den känsliga frågan om dödshjälp skall hanteras av Europaparlamentet.
Betänkandet innehåller motiverad kritik av användningen av våld, omänsklig, grym och förnedrande behandling, och av bestraffningar som personer utsätts för i häkten av säkerhetsstyrkor eller av dem som arbetar med lag och ordning.
De som är ansvariga för sådana oegentligheter får inte gå ostraffade.
Säkerhetsanstalten Belmarsh i England, som jag nyligen besökte, är en veritabel betonggrav där fångar spärras in för långa tidsperioder.
Kvinnor som sätts i fängelse, var det vara må i gemenskapen, måste behandlas anständigt och med värdighet.
Jag vill tacka utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor, och i synnerhet dess ordförande Hedy d ' Ancona, för att ha antagit mitt ändringsförslag med krav på lämpliga faciliteter för gravida kvinnor i fängelser.
Jag välkomnar d ' Anconas föreslagna besök vid Holloway Prison.
Det sätt på vilket Roisín McAliskey, en inte dömd fånge och blivande mamma, behandlats i Holloway Prison är skandalöst.
I mars skrev dagstidningen Guardian att fallet McAliskey illustrerade hur fångar, som väntar på utlämnings- eller utvisningsprövning, kan behandlas sämre än de som dömts.
Guardian rapporterar dessutom att den tyska regeringen har lovat McAliskey att hon, om hon blir utlämnad, kommer att få ta med sig sitt barn.
Jag vill tacka den tyska regeringen och de tyska parlamentsledamöterna för deras förståelse för detta särskilda fall, och för deras stöd för min kampanj för korrekt behandling av fångarna i engelska fängelser.
