# ID: svediakorp-gov475945
# author: Orlando (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 617
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, ärade kollegor, årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen kan och måste utgöra ett viktigt tillfälle för kunskapsinhämtning, granskning och förslagsställande.
Föredraganden Claudia Roth och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor har lagt ner ett stort engagemang på denna årsrapport.
Jag skulle vilja göra en första iakttagelse, nämligen den att jag är positivt överraskad.
Det här betänkandet speglar faktiskt inte Claudia Roths personliga åsikter.
Det vill säga, föredraganden redogör inte för sina egna åsikter, som stundom - om ni tillåter - är en aning extrema, utan hon har lagt ned betydande ansträngningar på att försöka ge en heltäckande bild av de mänskliga fri- och rättigheterna i Europeiska unionen.
Det är därför jag är positivt överraskad, och jag vill tillägga att årsbetänkandet om de mänskliga fri - och rättigheterna i Europeiska unionen varken kan eller får vara ett tillfälle för konfrontation mellan olika parter, vilket tidigare tyvärr har inträffat; det kan och får inte vara ett dokument kring vilket man bildar två fraktioner.
Jag hoppas att Europaparlamentet det här året ska kunna sätta sig över det här mönstret, som inte leder någonstans, eftersom man självklart inte behöver studera, debattera och undersöka de mänskliga rättigheterna för att kunna analysera de olika gruppernas och fraktionernas numeriska sammansättning.
I samband med detta vill jag meddela att jag kommer att rösta ja till detta betänkande, även om jag inte ställer mig bakom alla synpunkter; vad jag däremot ställer mig bakom är de övergripande slutsatserna och jag är övertygad om dess användbarhet och nödvändighet för Europas fortsatta utveckling.
Just för att understryka behovet av att komma ifrån revirtänkande och fraktioner har jag i kommissionen vid ett flertal tillfällen gett uttryck för mitt avståndstagande vad beträffar föredragandens förslag och jag tror mig för övrigt kunna påstå att hon själv inte ställer sig bakom precis alla punkter i betänkandet.
Jag har läst det här betänkandet både en och två gånger och jag har inte funnit något stycke som är helt oförenligt med mina personliga åsikter.
Visst finns där några punkter där jag tycker annorlunda, men ingenting som är helt oförenligt.
I annat fall skulle jag naturligtvis inte rösta ja.
Föredraganden har denna förmiddag bekräftat att det i vissa avseenden rör sig om ett subjektivt betänkande.
På en punkt är det utan tvivel det, eftersom det inte begränsar sig till de mänskliga rättigheterna såsom de definieras i den internationella konventionen, utan tar ett bredare grepp över frågan om sociala rättigheter och social trygghet.
Här är en precisering lämplig.
Just därför att vi talar om de mänskliga rättigheterna inom Europeiska unionen vore det meningslöst att inte ta itu med frågan om sociala rättigheter och social trygghet.
Avslutningsvis en förhoppning: att man vid dagens omröstning, just i namn av respekten för den mänskliga individen och Europaparlamentets roll, ska kunna överkomma revirtänkandet och åtskillnaden mellan å ena sidan de mänskliga rättigheterna och å den andra de sociala rättigheterna och den sociala tryggheten.
Vore det så att vi var tvungna att rösta utifrån fraktioner och alltså på inskränkta villkor, då vore det på sin plats att vi frågade oss vad det tjänar till att rösta i plenum, om man sedan begränsar sig till att registrera ett röstresultat som bortser från betänkandets innehåll och istället styrs av ovannämnda revirtänkande och av gruppernas sammansättning.
Jag anser att det förutom nödvändigheten i att respektera den mänskliga individen även krävs att man respekterar Europaparlamentet och dess roll, som inte får vara vare sig passiv eller improduktiv.
