# ID: svediakorp-gov475937
# author: Roth (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 877
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, kära kollegor!
Idealet av en fri människa, som lever utan rädsla och nöd, kan bara förverkligas, om det skapas förhållanden där var och en kan tillvarata sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter såväl som sina medborgerliga och politiska rättigheter.
Detta står att läsa likalydande i inledningarna till två stora FN-avtal, i inledningen till det internationella avtalet över medborgerliga och politiska rättigheter och i inledningen till det internationella avtalet över ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Båda härstammar från 1966 och båda skrevs under av mer än hundra länder.
I Europaparlamentet måste vi alltså utgå från detta begrepp för mänskliga rättigheter, som omfattar tre centrala kategorier av normer.
För det första de negativa frihetsrättigheterna: Dessa garanterar att alla blir förskonade från orättfärdigt statlig tvång och annan makt.
För det andra de positiva deltagarrättigheterna: Dessa garanterar att enskilda personer kan medverka i politiska och samhälleliga beslutsprocesser.
För det tredje: De sociala deltagarrättigheterna och rätten till utveckling, vilket framför allt utvecklingsländerna hänvisar till.
De klargör att till de medborgerliga och politiska rättigheterna även de villkor räknas att man över huvud taget kan utöva dem.
Detta är de mänskliga rättigheterna för den nya, tredje generationen.
Om fattiga och rika på samma sätt har rätt att sova under broarna är detta för de fattiga en mycket otillräcklig och cynisk frihet.
Denna frihet i sig räcker inte på långt när.
De sociala mänskliga rättigheterna betyder alltså att garantera frihet, jämlikhet och medbestämmande under industrisamhällets villkor.
Sociala mänskliga rättigheter kompletterar de klassiska liberala frihetsrättigheterna.
Här krävs eftertanke.
Låt mig bara påminna om förra vintern, då många människor frös ihjäl.
I nyheterna sades det att de hade dött av kyla, men i verkligheten dog de av fattigdom.
Det är lätt att kräva mänskliga rättigheter på annat håll.
Det faller dock betydligt svårare att tillstå brister i det egna landet.
Ofta nog har vi anklagat brott annorstädes, i Turkiet, i Kina, eller i Iran.
I detta betänkande handlar det om våra egna förseelser.
För att vara trovärdiga måste vi nämligen samvetsgrant testa hur stabil grunden för mänskliga rättigheter är i Europeiska unionen.
Vi kan och får inte nöja oss med att situationen är mycket, mycket värre i andra länder.
Detta vill jag återgälda med en mening av Bert Brecht: " Alla talar om sin egen skam ".
När vi avger ett betänkande över situationen för de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen får vi inte uppträda som hycklare.
Vi kan och får inte skapa oss ett eget europeiskt begrepp för mänskliga rättigheter.
Det är det sanna innehållet i den ofta citerade meningen " mänskliga rättigheter är odelbara ".
När vi talar om situationen för de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen måste vi göra det med en helhetsansats och inte som fariséerna säger i kapitel 11, 18: e versen i Lukasevangeliet: " Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är såsom andra människor ... "
Betänkandet förebrås för att vara partiskt.
Naturligtvis är det partiskt, naturligtvis är det partiskt för mänskliga rättigheter!
Det finns inget neutralt distanserat betänkande över mänskliga rättigheter.
Det finns bara två möjligheter: Ett betänkande, som utan att ta hänsyn till känsligheter försöker att beskriva situationen, eller ett betänkande, som bagatelliserar, tonar bort, förskönar, eller uppträder så som om det som sker här i landet i värsta fall vore en småsynd, så att man enligt mottot kan påstå att man jämfört med den situation som råder annorstädes har vi det dock ganska bra i Europeiska unionen.
Men relativitetsteorin hör till fysiken och inte till en rapport om mänskliga rättigheter.
Detta betänkande säger mycket om tillståndet i de enskilda länderna i Europeiska unionen.
Den som kritiserar detta som ett ingrepp i inre angelägenheter känner inte till folkrätten, eller vill inte känna till den.
Mänskliga rättigheter är i dag enligt allmänt känd uppfattning, som inte minst bekräftades på Wiens konferens om mänskliga rättigheter 1993, inte längre några inre statsangelägenheter.
Ingen regering, inte heller en europeisk sådan, kan därför på grund av rättigheter klaga över otillåtlig inblandning, om missförhållanden kritiseras i detta land.
Den som vill minska på eller halvera mänskliga rättigheter påminns om det antifascistiska krigsmål som president Roosevelt formulerade 1941: " Friheten av materiell nöd måste likaberättigas med talets, trons och fruktans frihet ".
På ett enklare och finare sätt kan det inte sägas hur mänskliga rättigheter skall definieras.
Roosevelt förekom 1996 års FN-avtal med 25 år.
1997 får vi inte vara efter vår tid.
Jag tackar alla kollegor som hittills har deltagit i denna mycket kontroversiella debatt.
Jag hoppas att vi i dag kan nå ett brett samtycke beträffande detta betänkande.
Jag hoppas att vi kommer att uppnå ett gott resultat, även om det kanske gör ont, men ett betänkande över mänskliga rättigheter måste kritisera, annars förfelar det sin egentliga uppgift.
(Applåder)
