# ID: svediakorp-gov475903
# author: Bjerregaard (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 969
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, tyvärr tillåter inte tiden att jag går in på detaljer om de många frågor som ställts.
Det är lite förargligt eftersom det är en viktig debatt, och det är mycket som det skulle vara av värde att kunna svara på.
Jag vill emellertid inleda med en mer allmän betraktelse.
Ett genomgående drag i de många inläggen i dag har varit att man hänvisat till den allmänna politiska oron och till den oro som mycket tydligt kommer till uttryck hos befolkningen i Europa.
Jag förstår min egen uppgift och också er uppgift som parlamentariker på det sättet, att vi, när vi konstaterar en sådan oro, skall komma fram till vilka möjligheter och vilka ramar vi har för att tillmötesgå en sådan oro.
Det vill säga, vi skall undersöka, vilka möjligheter vi har för att skapa garantier med hänsyn till denna oro.
Det är det vi har försökt göra både i fråga om majsen och därefter i samband med märkningen.
Det besvärliga är ju, som många av talarna också varit inne på, att varken ni som parlamentariker, eller jag som kommissionsledamot har möjlighet att ha den vetenskapliga bakgrunden till alla de frågor som vi skall ta ställning till.
Det vi måste göra i sådana fall är att fråga kompetenta människor.
Det betyder inte, att vi inte själva har ett ansvar.
Det betyder inte att vi inte i slutändan måste ta ett politiskt beslut, för det gör vi.
Det gör ni i parlamentet, det gör vi i kommissionen, men vi har självfallet en förpliktelse att skapa oss bästa möjliga garantier.
Det anser jag att vi har gjort.
Därför menar jag inte, att det är helt riktigt, när flera av er i dag understrukit, att vi inte tog hänsyn till att det var många medlemsstater, som var mot förslaget att frisläppa majs.
Det gjorde vi ju.
Vi tog verkligen hänsyn.
Vi följde inte bara förfarandet, som vi ju skulle göra enligt direktiv 90 / 220 / EEG och godkände ärendet.
Vi rådfrågade ju tre vetenskapliga kommittéer, vilket i och för sig inte ingår i grunden för direktiv 90 / 220 / EEG.
Vi önskade helt klart ytterligare säkerhet.
Dessa tre vetenskapliga kommittéer behandlade frågan, och de kallade till en utfrågning, dit det också inbjöds experter bl.a. från Förenta staterna för att belysa inte minst frågan om ampicillinet.
Så därför måste man säga att vi i detta förlopp försökt att tänja på de möjligheter vi har i kraft av gällande lagstiftning så långt som det överhuvudtaget var möjligt.
Detta reser självfallet frågan om kommittéförfarandet, som Roth-Behrendt och flera andra talare varit inne på.
Jag håller med om att det självklart är en fråga för regeringskonferensen, men därutöver är det också en fråga om översynen av direktiv 90 / 220 / EEG.
Det skall inte finnas något som helst tvivel om att jag inte anser att det kommittéförfarande, som nu ligger till grund för direktiv 90 / 220 / EEG, är ändamålsenligt, och jag anser bestämt att det bör göras om i samband med översynen, och vi hoppas alltså att kunna ha ett förslag till parlamentet före sommaruppehållet.
Det är en annan sak, som i högre grad rör substansen i det vi har diskuterat, och det är frågan om markörgenerna.
Här är det viktigt att vi får några riktlinjer för framtiden utarbetade.
Jag instämmer med de betänkligheter, som också flera av talarna här i dag gett uttryck för.
Jag anser alltså att man måste säga att vi har gjort ganska mycket för att gardera oss, så väl, som vi överhuvudtaget kan.
Inte desto mindre håller jag med om det som Ford sade, nämligen att vi självfallet inte kan göra annat än att handla utifrån den bakgrund som vetenskapen ger oss i dag.
Vi har inte andra möjligheter, och vi måste fatta de politiska avgörandena, på den grund som vi kan skaffa oss.
Jag tackar mycket för de goda råd, som jag kan gå vidare med till rättstjänsten avseende andra områden, där det kan fattas beslut, och jag måste också hoppas på att de kan göra ett visst intryck.
Jag anser att det avgörande i denna debatt är att vi har försökt gardera oss så långt som det överhuvudtaget är möjligt.
Vi har, vilket flera efterlyst, försökt att ge konsumenterna den bästa vägledningen de kan få, genom att garantera märkning, och vi försöker rätta till det missförhållandet, att märkningen kommer, efter det att det redan finns företag, som lämnat in ansökan om godkännande, och jag måste säga att jag på grundval av de informationer jag redan fått hyser de bästa förhoppningar.
Till slut har det i flera inlägg, i synnerhet från de österrikiska parlamentarikerna understrukits, att vi bör se på de nya vetenskapliga rönen som lagts fram från Österrikes sida.
Det håller jag helt med om.
Självfallet måste vi det, och därför har jag sett till att det material, som skickats in från Österrike sänts vidare till de vetenskapliga kommittéerna, så att man där kan företa en självständig bedömning av det.
Jag hoppas alltså att vi med denna debatt har kunnat klara ut några osäkerhetsmoment, och jag kan också säga att jag själv anser att debatten har varit nyttig och klargörande och bestämt också av stor nytta för den kommunikation på hela området, som ju också flera av parlamentarikerna efterlyst här i dag.
